EFS-präster får rätt till biträde: ”De är alldeles för utsatta”

EFS har beslutat att alla EFS-präster som prövas av ett domkapitel ska få ett betalt biträde. Beslutet fattades efter avkragningen av en EFS-präst i Luleå stift. Foto: Johannes Frandsen, Marcus Gustavsson

EFS har beslutat att alla EFS-präster som anmäls till domkapitlet ska få juridiskt ombud. Kommunikationschef Johan Ericson menar att godtycket inom domkapitlen inte stämmer med rättsstatens principer.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
EFS har beslutat att alla EFS-präster som prövas av ett domkapitel ska få ett betalt biträde. Beslutet fattades efter avkragningen av en EFS-präst i Luleå stift. Foto: Johannes Frandsen, Marcus Gustavsson

Det var i samband med det uppmärksammade avkragningsärendet av en präst i Luleå som Evangeliska fosterlandsstiftelsen, EFS, som arbetsgivare fattade beslutet att deras präster regelmässigt ska få juridiskt biträde om de anmäls till domkapitlet.

– Hade advokaten kommit in redan i domkapitelförhandlingen hade det aldrig gått så långt som det gjorde med mycket personligt lidande, säger Johan Ericson, kommunikationschef på EFS, med anledning av EFS-prästen som avkragades.

Prästen i Luleå fick i samband med sin konfirmationsundervisning frågan om hur hen såg på homosexuell samlevnad och valde då att ge sin personliga syn på frågan. Senare anmäldes prästen till domkapitlet som beslutade om avkragning, ett beslut som sedan överklagades och upphävdes. Johan Ericson betonar att fallet i Luleå är unikt och därför ett ”dåligt exempel” – de flesta anmälningar till domkapitlet handlar om livsstilsfrågor och inte om teologi.

Johan Ericson, kommunikationschef på EFS, anser att domkapitlens tillsyn brister i rättssäkerhet. Foto: Rickard L. Eriksson/EFS

 

Men problemet med godtycke inom domkapitlen är ett generellt problem, enligt Johan Ericson; trots att Svenska Kyrkan är skild från staten fungerar domkapitlen som domstolar. Däremot ser rutinerna olika ut i olika domkapitel, vilket strider mot rättsstatens principer, menar Johan Ericson.

Charlott Rehnman, domprost i Luleå stift och ledamot av domkapitlet, bekräftar att Luleå domkapitel inte uttryckligen upplyser anmälda präster eller diakoner att de har rätt till ombud.

– De blir inbjudna till samtal med stiftets utredningsgrupp och där brukar det inte stå uttryckligen att man kan ha med sig ett juridiskt ombud, säger hon.

Hos EFS uppfattar man att domkapitlen skiljer sig åt och att en präst som möter domkapitlet är väldigt utsatt.

– Utsattheten och att praxis skiljer sig åt mellan olika domkapitel är någonting vi i EFS inte kan acceptera, säger Johan Ericson.

För att minska rättsosäkerheten för den enskilde har EFS beslutat att deras präster, om de anmäls, ska ha rätt till juridiskt ombud. Beslutet togs på tjänstemannanivå.

– Det som hände i Luleå skapar en otrygghet för prästerna, att någon kan bli avkragad och påkragad några månader senare. För att motverka rädslan har vi valt att agera som arbetsgivare, säger EFS kommunikationschef Johan Ericson.

Hans uppfattning är att Svenska kyrkan borde bistå alla präster med betalt juridiskt ombud om de blir anmälda. Enligt nuvarande ordning är det prästen personligen som måste ta eventuella advokatkostnader.

Fakta: Domkapitlets tillsyn

Domkapitlets uppgift är att utreda om en präst eller diakon har brutit mot sina vigningslöften.

Om en präst eller diakon tilldelas en disciplinär påföljd kan hen överklaga till Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Möjliga påföljder: Skriftlig erinran, treårig prövotid eller avkragning.

En brottsutredning kan pågå parallellt med domkapitlets utredning. Domstolen tillämpar lag, exempelvis brottsbalken, medan domkapitlet tillämpar kyrkoordningens regler.
 

Fakta: EFS

Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS) grundades 1856 som en väckelserörelse inom svenska kyrkan.

EFS har aldrig varit ett eget samfund utan existerat som en inomkyrklig missions- och läsarrörelse.

Genom beslut 1989 och 1990 stärktes EFS band till Svenska kyrkan och sedan dess prästvigs EFS pastorer enligt kyrkans ordning.