Färre tycker det är viktigt att påverka kyrkan

Inför kyrkovalet har Sifo på uppdrag av Svenska kyrkan undersökt engagemanget bland medlemmarna. Gruppen som inte alls tycker det är viktigt att påverka kyrkan har ökat till 30 procent från 26 procent 2017.

–  Vi kan inte säga exakt vad det beror på. Men jag skulle säga att det dels är allmänna trender och dels pandemiåret som påverkar, säger Pernilla Jonsson, forsknings- och analyschef på kyrkokansliet.

Hälften av de svarande uppger att de inte haft någon kontakt med Svenska kyrkan under de senaste 12 månaderna, jämfört med 2017 då en fjärdedel inte haft det.

Männen är precis som vid förra valet mindre intresserade av att påverka kyrkan. Hela 36 procent av männen uppger att de inte alls ser det som viktigt, jämfört med 25 procent av kvinnorna.

–  Det är inte förvånande när vi ser att utträdena ökar i större utsträckning bland män och att vi möter betydligt fler kvinnor i församlingarna. Däremot är det tankeväckande, säger Pernilla Jonsson.

De yngre är överlag mindre intresserade av att påverka kyrkan jämfört med de äldre.

– Färre unga känner någon som kandiderar i valet och har därför längre till kandidaterna. Unga känner också i mycket lägre grad att valfrågor engagerar. Det innebär att det krävs en större insats för att få unga att engagera sig i kyrkovalet och eftersom de är framtidens kyrka är detta allvarligt.

Vad gäller vilka frågor som medlemmarna anser skulle kunna få dem att rösta toppar precis som år 2017 argumenten om att värna demokratiska rättigheter, motverka främlingsfientliga krafters inflytande och att man anser att kyrkan har en viktig roll i samhället. Ett eget intresse för politik kommer högre på listan i år jämfört med 2017, medan argumentet att ”kyrkans verksamhet är viktig för mig” har halkat längre ner. En annan skillnad är att ”en eller fler valfrågor intresserar mig” inte längre finns med bland de tio viktigaste argumenten för att rösta.

– Det är ett direkt test om ifall man sett vad nomineringsgrupperna har på sina program.

Och det har man alltså inte gjort i så stor utsträckning hittills i år?

–  Nej.

Om färre vill påverka och intresserar sig för vad som händer i Svenska kyrkan, hur kan det påverka kyrkan på sikt?

– Det här är en förvalsstudie och det är först i eftervalsstudien som vi kan se vad utfallet blir. Det kan vara så att nomineringsgrupperna kommer att lyckats nå ut jättemycket och att det blir en stor debatt i media som kan påverka och göra att en eftervalsanalys ser helt annorlunda ut. Men det jag skulle säga att det är en uppförsbacke nu gentemot hur det såg ut vid samma tidpunkt 2017.

År 2017 ansåg 21 procent att det var viktigt att påverka Svenska kyrkans verksamhet och inriktning. Valdeltagandet blev 19 procent. I år anser 17 procent att det är viktigt att påverka.

– Förra gången lyckades man verkligen mobilisera. Det som är en signifikant förändring nu är att de som tycker att det inte alls är viktigt att påverka har ökat. Men det betyder inte att man inte kan få dem som varken tycker det är viktigt eller oviktigt att gå och rösta.

I Sifo-undersökningen har frågan ställts om ifall Svenska kyrkans agerande under pandemin påverkat människors intresse för att rösta i valet. Det har det inte gjort, vilket ligger i linje med olika studier som gjorts av pandemins effekt på religiositet.

– Det har ökat bland de som är direkt drabbade i familjen eller där man redan är insocialiserad och går i gudstjänst och ber. Men om man inte haft den insocialiseringen har pandemin verken lett till ökad religiositet eller att de religiösa institutionerna fått fler besökare i gudstjänsten, säger Pernilla Jonsson.