”Finns många tomma kyrkorum där människor gråter”

Lettlands evangelisk-lutherska kyrka tillät år 1975 kvinnor att vigas till präster. Men sedan Jānis Vanags blev ärkebiskop år 1993 har inga kvinnor prästvigts. År 2016 fattade synoden, det lettiska kyrkomötet, officiellt beslut om att endast tillåta män att bli präster. Detta innebär att det finns en grupp kvinnor i Lettland som har vigts till präster men som i dag inte får verka som det.

– De kallas för ”evangelister”. Ärkebiskopen gick med på att de skulle få vara kvar och predika, men de är inte präster. De kan under översyn av en manlig präst leda en gudstjänst. Men de får inte leda nattvard, inte viga eller döpa, berättar Anna Galviņa.

Frågan har splittrat kyrka

Hon flyttade till Sverige för kärleken för tio år sedan och studerar nu till präst i Umeå. I samband med Forum för prästvigda kvinnors årskonferens i februari visades dokumentärfilmen Before the Light, i vilken Kristīne Briede följer några prästvigda kvinnor i Lettland.

– I Lettland skapade filmen åtminstone i kulturkretsen en diskussion förra året. Om hur kyrkan styrs, vad den står för och kvinnors situation i landet, säger Anna Galviņa.

En del av de prästvigda kvinnorna har lämnat den evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland och verkar i stället som präster inom Lettlands evangelisk-lutherska kyrka utanför Lettland, som även har en svensk gren.

"Är inte tillräckligt stark"

Relationen mellan de två lettiska lutherska kyrkorna har försvårats genom deras olika syn på frågan om kvinnor inom prästämbetet. Anna Galviņa tror inte på en försoningsprocess i närtid.

– Vi befinner oss i en form av krissituation och människor behöver börja prata med varandra igen. Men diskussionen blir väldigt präglad av klyvningen.

– Kyrkan har under den ledning som är nu skapat en tydlig profil för konservativa värden. Den har bildat sitt eget utbildningsinstitut och det finns en hel generation av nya manliga präster som är fostrade i den traditionen. Jag tror inte på någon förändring gällande kvinnliga präster just nu, säger hon.

Hade du någon gång velat verka som präst i Lettland?

– Jag vet inte om jag är tillräckligt stark för det. Jag är uppvuxen med en gudstro, men jag har också gått igenom att upptäcka min homosexualitet och att bli fördömd av kyrkan.

Anna Galviņa berättar att hon flera gånger suttit ensam i tomma kyrkor för att hon inte varit välkommen på gudstjänsten.

– Jag tror att det finns många sådan tomma kyrkorum i Lettland nu, där människor sitter och gråter över sin egen syndighet. Någon borde finnas där för dem.

Bjuds in till Sverige

År 2025 ska Forum för prästvigda kvinnors årskonferens arrangeras i samband med en nordisk-baltisk konferens. Då ska teologer från Lettland bjudas in, bland andra.

– De behöver höras, inte enbart i egenskap av att vara offer för någonting utan också för att de till exempel bedriver intressant forskning som vissa av dem gör, säger Anna Galviņa.