Förslag på minnesdag när allt fler sörjer sina döda

Prästen och terapeuten Heli Salakka Broås vill få i gång ett samtal om hur kyrkan tar itu med den landsomfattande sorgen efter alla som dör i coronapandemin. Foto: Privat

En minnesdag, en minneshögtid, ett minnesmärke över coronapandemins offer. Särskilda sorgegrupper. Heli Salakka Broås tror att all sorg i pandemins spår behöver mötas bättre och i ett större sammanhang.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Prästen och terapeuten Heli Salakka Broås vill få i gång ett samtal om hur kyrkan tar itu med den landsomfattande sorgen efter alla som dör i coronapandemin. Foto: Privat

Som legitimerad psykoterapeut, familjerådgivare och präst ser Heli Salakka Broås konsekvenserna av coronapandemin.

– Vi står mitt uppe i det här och kan bara ana de konsekvenser som väntar. Vi vet inget om hur många som kommer att drabbas, men vi vet att vi måste förbereda oss på att möta allt det som växer fram.

Heli Salakka Broås är påverkad både personligt och professionellt. Förutom sina möten på familjerådgivningen har hon två familjemedlemmar som är allvarligt sjuka i Finland. På grund av restriktionerna har hon svårt att hälsa på dem och ta avsked.

I olika sammanhang möter hon anhöriga som har förlorat sina kära i pandemin, hon har kontakt med vårdpersonal och hon vet vilka konsekvenser som social distansering, ökat familjevåld och ekonomiska svårigheter innebär på sikt. Exempel är ökad psykisk ohälsa med risk för fler självmord, säger hon.

– Jag vill så ett frö till samtal om vad kyrkan kan göra för att möta all sorg. Som kyrka har vi möjligheter att möta människor utifrån vår kunskap och beredskap, våra erfarenheter. Många har inte kunnat ta avsked av sina anhöriga eller gjort det enbart digitalt, inte kunnat förbereda sina döda anhöriga för begravning enligt ritualer som traditionen bjuder eller ens samlas alls.

– Vad gör det med oss? Hur ska vi förbereda oss för att fira allhelgonahelgen med minnesgudstjänster i år och i framtiden? Den här pandemin innebär att så många drabbas, det är så stort. Vi måste börja samtalet om hur vi möter behoven.

Hon minns tankegångarna efter tsunamin 2004 och lyfter även fram de stora skogsbränderna. Kanske skulle minnesgudstjänster över coronapandemins offer kunna firas, särskilda sorgegrupper ordnas?

– Men människor är olika och behöver mötas olika. Vissa vill samtala med andra som befinner sig i en likartad situation medan andra vill ha individuella samtalskontakter. Behövs grupper på olika språk? En särskild minnesdag eller en minnesplats?

Hon lyfter fram sjukhuskyrkans erfarenheter och hoppas att kunskapsutbytet och diskussionerna kan bli breda i kyrkan och samhället.

– Det här skär genom alla religioner. Så många drabbas av att inte kunna lita till de vanliga rituella avskeden, att inte få ta avsked på de vanliga sätten. Vi förenas i sorgen. Multikulturella och multireligiösa möten kan behövas och hjälpa oss att dela sorgen som är lika stor och viktig för alla drabbade.

Heli Salakka Broås hoppas att diskussionen kan starta i det offentliga rummet.

– Hur ska vi sörja tillsammans? Hur delar vi den här upplevelsen?

Fakta: Sorg i andra länder

Storbritannien: St Paulskatedralen har skapat en digital minnesbok där anhöriga till covid-19-offer kan lägga in en bild och skriva några rader om den avlidna. Prins Charles skickar en hälsning på sidan rememberme2020.uk

Spanien: Landet har utlyst tio dagars landssorg över de virusdöda.