Gemensamt utspel efter hätsk Pridedebatt

Bollnäs Pride hölls första gången 2018. Årets Pride ägde rum den 12–14 september. Foto: Malou Sköld

Tidigare i somras tackade kyrkoherden i Bollnäs pastorat nej till att medverka i lokala Pride som hölls i helgen. Det ledde till en het – stundtals hätsk – debatt.

Nu har företrädare för kyrkan och Pride i Bollnäs skrivit en gemensam insändare där de tonar ner motsättningarna.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Bollnäs Pride hölls första gången 2018. Årets Pride ägde rum den 12–14 september. Foto: Malou Sköld

”I ett fritt och öppet samhälle ska alla kunna höras i det offentliga samtalet, utan risk för personangrepp i sociala medier eller andra plattformar. Ingen ska heller behöva bli oskyldigt anklagad. Detta är vi överens om”, skriver kyrkoherden Ingrid Augrell (f d Natander) och Emelie Lundin, ordförande Bollnäs Pride i Hela Hälsningland.

Det var på kyrkoherdens initiativ som insändaren kom till: hon hade haft ett samtal med en ledamot i den lokala Pride-styrelsen, som ledde till idén om ett gemensamt uttalande med ordföranden.

­­­­­­­­–  Ingen uppskattade den situation som blev, med felaktiga skriverier, påhopp på sociala medier och så vidare. Det var båda överens om och hade kommit fram till på olika håll, säger Ingrid Augrell till Kyrkans Tidning.

– Ingen av oss vill ha tjafs.

Visste du att det skulle bli så stor debatt om beslutet?

– Det kunde jag nog vänta mig. Men det är inte roligt att bli kallad för homofob, för det stämmer inte, säger Ingrid Augrell.

– Jag anförde teologiska skäl till att vi inte skulle ha en regnbågsmässa. Och jag har fortfarande samma ståndpunkt: att vi inte behöver en särskild gudstjänst, och att vi inte ska paradera under en annan organisations flagga.

Kan du utveckla den ståndpunkten?

– Att Gudstjänsten handlar om Kristus, inte om oss människor. Det behövs inga särskilda gudstjänster för att hbtq-personer ska vara välkomna.

Ingrid Augrell berättar att hon, förutom anklagelser om homofobi, också fått uppmuntran och förståelse för beslutet.

– Det är många som har tackat mig för att jag har tagit den här ståndpunkten, eftersom man vet att det är ett minfält. Och jag har fått många positiva kommentarer från kollegor jag inte ens vet vilka de är.

Hon har också fött stöd från de som uppfattat beslutet som homofobiskt – och som stödjer det just därför.

– Tyvärr får man ofta folk på sin planhalva som man inte vill ha där.

Svenska kyrkan samarbetar och medverkar i många Pridesammanhang i runt om i landet. Vad säger du om deras beslut?

– Det får naturligtvis stå för dem. Men jag har hört flera som säger: ”Jag hade velat svara som du, men hade inte orkat stå emot.” Stockholm Pride kan vara ett problem för de lokala Prideföreningarna eftersom en liten klick exhibitionister förstör för dem som för en reell kamp.

Kan du ge exempel på hur de förstör?

–  Jag har inte sett det med egna ögon, men det man ser på tv: halvnakna människor med glitter på hela kroppen. Det känns inte som att det handlar om rättvisefrågor utan om att ”se på mig”. Det känns inte som rätt sätt att komma framåt i en så pass stor fråga.

Den andra delen av beslutet handlade om att inte samarbeta med andra organisationer.

–  Det är väldigt många som tycker om hur Svenska kyrkan ska bete sig. Både medlemmar men också icke-medlemmar. Just nu är det mitt uppdrag vara kyrkoherde – enligt min egen kallelse. Hur nästa kyrkoherde bedömer saken, det vet jag inte. Det kan vara något helt annat.

Svenska kyrkan i Bollnäs samarbetar dock med andra: Dels Riksförbundet för suicid prevention och efterlevandes stöd (Spes). Dels genom de sinnesrogudstjänster som har ”vissa kopplingar” till Anonyma alkoholister och Anonyma narkomaner.

–  Varför ska vi samarbeta med sådana? Det finns ett enkelt svar: Spes, NA och AA handlar om och arbetar med livshotande sjukdomar. Att vara hbtq-person är ingen sjukdom.

Prideordföranden i Bollnäs håller fast det hon skrev i somras - och hoppas fortfarande på en samverkan med pastoratet.  

- Men det blev en sådan väldigt hetsig diskussion också om folks person. Då kände vi ett visst ansvar för att styra tillbaka det till en lugn och sansad diskussion, men också att visa vår goda vilja mot Ingrid som person, säger Emelie Lundin.

- Vi ville gå före och visa att man kan mötas och ha en god samtalston.

Har ni i likhet med kyrkoherden fått påhopp på sociala medier?

- Jag tror att det var tuffare för pastoratet och framförallt för Ingrid. Men visst har det förekommit kritik mot oss också, de som tror att Bollnäs Pride är en organisation som är centralstyrd från Stockholm. Det är inte är sant.