– Det är helt sanslöst. Jag kan knappt sova, säger Lennart Raswill som är kyrkoherde i Håsjö pastorat.

– Vi ligger mitt i skogen och mitt i landet och har omkring
2 100 kyrkotillhöriga. Att vi blir först i landet med detta – det är knappt man tror att det är sant.

Solcellerna monteras just nu på kyrkan som uppfördes 1894–1896 och som är skyddad enligt kulturmiljölagen, som Kyrkans Tidning berättade förra veckan.

Men även Kävlinge församling har fått ja till solceller av länsstyrelsen, i början av januari. Och vid månadsskiftet gick överklagandetiden ut. Nu väntar församlingen på bygglov från kommunen.

När kommer panelerna att sättas upp?

– Det är kyrkoråd i veckan där det ska fattas beslut om hur vi ska gå vidare. Men vi kommer nog att göra det ganska omgående, säger Mats Andersson Risberg, Kävlinge församlings kyrkoherde.

Tanken på att sätta upp solpaneler på Virke kyrka har funnits med församlingen i fyra år. Orsaken var att taket var i dåligt skick och behövdes renoveras.

– Vi såg att det skulle bli dyrt att lägga ett nytt tak. Om vi samtidigt kunde sätta upp solceller skulle det ge en möjlighet att få in lite pengar också, säger kyrkoherden.

Planerna gjorde att församlingen rullade igång ett miljöprojekt för kyrkan med bikupor på kyrkogården, plantering av ett 60-tal äppelträd som utgör en ”äppelkatedral”. Så småningom ska får beta på kyrkogården och gudstjänsterna har miljö- och ekologitema.

– Det tyckte länsstyrelsen hängde ihop så väl – att det inte bara handlade om att lägga solceller på taket, utan att det är ett helt miljöprojekt.

Kyrkan är också en av fem i stiftet som ingår i ett pilotprojekt om framtidens användning av kyrkobyggnaderna.

Att göra utredningar och ansökningar innebär en investering. Vad var det som gjorde att ni vågade satsa på det här – trots att alla andra kyrkor har fått nej på sina ansökningar?

– Det har varit en lång väg de här åren. Och där har Lunds stift och stiftsantikvarie Heikki Ranta varit oerhört behjälpliga. Sedan har kyrkorådet varit supportande i arbetet, säger Mats Andersson Risberg.

Han berättar också att församlingen har tagit fram provpaneler så att de ska se rätt ut – det krävs specialbeställningar för att de ska smälta in arkitektoniskt – och att de fått bidrag från stiftet.

Vad har hänt under de här åren sedan Fläckebodomen?

– Jag tror att man alltmer ser till att både bevara och samtidigt att ha en funktion för framtiden. Man är inte lika rädd för varsamma förändringar. Innan har det mer handlat om att bara bevara – nu handlar det också om att utvecklas och fungera i framtiden, säger han.

En viktig faktor är också den tekniska utvecklingen.

– Man kan göra paneler väldigt diskreta och som ser ut det vanliga takmaterialet. Sedan är det inte irreversibelt – det går att gå tillbaka.

Vad kommer det att kosta?

– Jag har inte hela prisbilden. Det kommer att bli lite dyrare än vanliga tak, säger Mats Andersson Risberg.

Samma lag – snyggare celler

Länsstyrelsen i Skåne och i Jämtland har båda sagt ja till montering av solceller på kyrktak. Skälen som anges: kyrkorna har lägre skyddsvärde, solpanelerna har blivit snyggare och kyrkorna kan återställas.

– Det har inte hänt något nytt i juridisk mening, säger Jonas Haas, antikvarie vid länsstyrelsen i Skåne, och ansvarig för beslutet om att bevilja solpanelerna på Virke kyrkas södra takfall.

Varje kyrka ska bedömmas för sig, och i det här fallet blev det grönt ljus.

– Kyrkan har ett relativt lågt kulturhistoriskt värde. Det i kombination med den väldigt höga ambitionsnivån när det gäller solcellerna och läggningstekniken, gjorde att det är rimligt i det här fallet.

Virke kyrka, som är från 1862, har ett tak belagt med skiffer från Wales. Det är ett material som var något av en statussymbol vid mitten av 1800-talet och som berättar om tidens framväxande järnvägar och dess betydelse för byggnadsmaterialen.

– Skiffer var ett material med hög ambitionsnivå då. På motsvarande sätt är de här solpanelerna ett material med hög ambitionsnivå, både tekniskt och moraliskt, säger han.

– De kommer att lägga ny walesisk skiffer på norra sidan. Så den kulturhistoriska kärnan finns kvar med allt vad den berättar om, med kontakten med kontinenten.

Teknikutvecklingen på området har också spelat roll.

– Till skillnad från Fläckebo har man kunnat specialtillverka solceller till Virke kyrka. Där har tekniken hjälpt till, säger han.

Han tycker dock man ska tona ner symbolvärdet i att montera solceller. Andra åtgärder, som jord- och bergvärme och reglersystem för att energieffektivisera, kan ge ett mindre avtryck på klimatet än solcellerna.

– Solpanelernas symbolvärde är högt just nu men kommer att mattas av när det blir en vanligare syn på förskolor och villor. Men det har fortfarande något av nyhetens behag över sig. Det är lite mer uppseendeväckande än bergvärme.

Håsjö pastorat ansökte om att sätta upp solceller på Stuguns kyrkas södra takfall 2016. Därefter gjorde det en kulturhistorisk konsekvensanalys och yttrande från länsmuseet Jamtli inhämtades. 

Antikvarien vid länsmuseet Jamtli skriver att panelerna förvisso innebär att ”den ursprunglighet som kyrkan uppvisar i dag kommer att påverkas negativt”. Men inte i så hög grad att det motiverar ett avslag – förutsatt att installationen görs reversibel, det vill säga att kyrkan går att återställa i ursprungligt skick.

Pastoratet fick länsstyrelsens ja till panelerna i mars förra året. Länsstyrelsens tillstånd är villkorat – antikvarisk expertis måste vara medverkande under arbetet och sedan skriva en rapport där arbetet dokumenteras.

Ragunda kommun gav sitt bygglov i juli. I veckan sätts panelerna upp och Stuguns kyrka blir därmed den första skyddade kyrkan i landet med solpaneler på taket.

Stort intresse bland församlingarna

Ann-Catrin Johansson är byggnadsingenjör på kyrkokansliet. Hon leder arbetet med att ta fram en vägledning till församlingar som funderar på att sätta upp solpaneler på kyrktak i skyddade miljöer.

Hon gläds över att två kyrkor nu får grönt ljus av länsstyrelsen.

– Det finns ett enormt stort intresse bland många församlingar. Det har dock fram tills 2018 inte medgetts tillstånd i Sverige för solpanelsmontage i skyddade kyrkomiljöer och det har därför känts viktigt att på nationell nivå titta på förutsättningarna för att hantera detta läge, säger Ann-Catrin Johansson.

Om detta kommer att innebära att fler kyrkor kommer att få tillstånd i framtiden är för tidigt att säga, menar hon. Varje fall bedöms individuellt.

Men stämningen var positiv när projektgruppen bakom vägledningen bjöd in till ett seminarium i fjol med representanter från församlingar, länsstyrelser, stift, riksantikvarieämbetet och forskare. 

– Det fanns ett betydligt mer nyanserat resonemang än tidigare, säger hon som kontrast mot den ”låsning” som Fläckebodomen har inneburit.

Dessutom har samhällets syn på panelerna förändrats, och det är i dag exempelvis vanligt med solenergilösningar både bland privatpersoner och kommersiella fastighetsägare.

Staten uppmuntrar också genom ekonomiska stödsystem och på senare tid förenklad bygglovshantering, vilket dock inte gäller fastigheterna i kyrkokansliets vägledningsprojekt. De omfattas av tillståndsplikt enligt Kulturmiljölagens (KML) 4 kapitel och ska även tillståndsprövas enligt Plan och bygglagen (PBL) och Miljöbalken (MB). 

Solpanelerna har blivit billigare och de kan designmässigt anpassas bättre till kulturmiljöns särskilda krav. Norge är en inspirationskälla: Strand kyrka från 1874 fick solceller på taket 2016. Sarpsborgs kyrka, från 1863, får paneler i mars.

Solpaneler kan vara ett alternativ i en församlings hållbarhetsarbete, menar Ann-Catrin Johansson. Men finns det andra alternativ som är bättre för plånboken och miljön bör dessa övervägas i första hand.

– Det finns också ett symbolvärde i solpanelerna. Som en del i ett miljöengagemang och värnande om Guds skapelse ska man inte behöva skämmas för att visa att man lyckats genomföra en god investering för kommande generationer. Symbolvärdet är en fin bonus vid en lyckad balans mellan antikvarisk hänsyn, ekonomi och miljönytta.

Kyrkokansliet kommer att följa arbetet med installationerna i Stugun och Virke för att ta lärdomar till den kommande vägledningen Solenergi i skyddade kyrkomiljöer som väntas bli klar senare i år.