En präst har tilldelats en skriftlig erinran från domkapitlet. Under en period på 2,5 år köpte prästen, som då var kyrkoherde, kyrkotextilier till ett värde av 186 000 kronor från en nfamiljemedlems företag.
Den största summan, 141 000 kronor, användes när prästen köpte nya albor och röcklin till pastoratets samtliga kyrkor. Prästen tyckte att många albor och röcklin var gamla och slitna och behövde kompletteras med fler storlekar.
Han lyfte frågan med kyrkorådets arbetsutskott, som efterfrågade ett skriftligt underlag. Prästen skickade därför ett mejl med samma fråga. Då ingen svarade nej, tolkade prästen att han fått godkännande att gå vidare med köpet.
Församlingsborna ifrågasatte inköp
Drygt ett halvår senare började församlingsbor ifrågasätta varför det fanns nya kyrkotextilier i kyrkorna. Kyrkorådets ordförande gjorde en utredning och konstaterade att inköpen som gjorts varit olämpliga. Någon avstämning med inventarieansvarig hade inte gjorts och inget officiellt beslut var taget.
Arbetsutskottet informerades inte tydligt om att företaget som skulle anlitas ägdes av en närstående till prästen. Men arbetsutskottet hade oavsett inte kunnat ge något godkännande, eftersom pastoratets delegationsordning slår fast att utskottet endast kan besluta om inköp upp till 50 000 kronor.
Kyrkorådet beslutade att ge prästen en muntlig erinran. Samma dag som beslutet om muntlig erinran togs, sa prästen upp sig från tjänsten som kyrkoherde.
Har försökt minimera skadan
I ett mejl som prästen skickat till kontakter inom och utom kyrkan konstaterar han “att jag inte har varit någon bra chef och ledare och fattat några dåliga beslut.”
Prästen framför till domkapitlet att han, genom att avsluta sin tjänst och själv berätta för bekanta vad som hänt, har försökt minimera skadan för pastoratet och tagit ansvar för de misstag han har begått.
Domkapitlet skriver dock i sitt beslut att prästen “synes inte på ett uppriktigt sätt ta fullt ansvar för sina handlingar. Han synes inte heller klart inse att hans anseende och trovärdighet kan ifrågasättas”.
Förmildrande att inte förneka
Som skäl till att ge prästen skriftlig erinran skriver domkapitlet bland annat prästen inte har förvaltat pastoratets medel på ett etiskt försvarbart sätt, inte utnyttjat konkurrensmöjligheter och inte genomfört en upphandling på affärsmässigt vis.
Domkapitlet menar att prästen genom sina handlingar brustit i lojalitet mot kyrkans ordning och i avsevärd mån skadat de anseende en präst bör ha. Det är dock en förmildrande omständighet att prästen inte har försökt förneka de klandervärda handlingarna.
