Han är ledamot i underläge

Kyrkomötet består av 251 ledamöter som väljs vart fjärde år. För den väljare i kyrkovalet som inte känner till kyrkomöteskandidaterna på förhand finns ofta information till hjälp på valsedeln: namn, ålder och sysselsättning. Kyrkans Tidning har granskat kyrkomötesledamöterna vad gäller dessa faktorer.  

47 av 251 har kyrklig anställning

98 av ledamöterna har uppnått pensionsålder. De i arbetsför ålder ägnar sig åt en myriad sysselsättningar. Många av dem har politiska uppdrag utanför kyrkopolitiken och för en del har dessa blivit en heltidssysselsättning. Andra är lär­are, kock, sjuksköterska, jurist, lantbrukare, ekonom, kommunikatör eller egenföretagare, för att bara nämna några. 

47 personer av dessa har någon form av kyrklig anställning. Fördelningen mellan kyrkans profil­yrken ser ut som följer: 
Prästvigda: 30, diakonvigda: 3, kyrkomusiker: 2, församlings­pedagoger: 2. 

Marie Rydén Davoust (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan), är diakon och hon tror att övervikten av präster i kyrkomötet har med tradition att göra. Fram till 1982 var kyrkomötets ledamöter indelade i två grupper – lekmän och präster.  

Tradition ligger bakom 

– Det har funnits en förväntan att präster ska vara en del av makten och att de är duktiga på sånt. Där finns också en lång tradition av att präster tidigare har varit en del av styrningen av ­lokalsamhället, säger Marie Rydén Davoust. 

Att diakonerna inte är fler i kyrkomötet tror hon kan bero på att diakonalt arbete historiskt har setts som mer praktiskt, mindre strategiskt. Men den bilden är inte sann längre, menar Marie Rydén Davoust. Hon tycker att det är en brist att diakonerna är så få, eftersom det diakonala perspektivet är viktigt också i kyrko­mötets arbete. 

"Musiken är teologiskt och politiskt laddad"

Birgitta Axelsson Edström (Öppen kyrka – en kyrka för alla) arbetar som kyrkomusiker. När kyrkomötet sammanträder tänker hon inte främst på vilken sysselsättning ledamöterna har utanför rummet. Men, säger hon, det märks att några är vana vid att stå i talarstolen.   

– Jag tror att steget är mindre för präster än för musiker. Det kanske inte appellerar till alla musiker att ställa sig upp och agitera. Det är synd, för musiken är en så oerhört viktig del av verksamheten i kyrkan och den är både teologiskt och politiskt laddad.  

Få kyrkomusiker utgör brist i diskussioner

Mattias Lundberg (Posk) är professor i musikteori vid Uppsala universitet. Han är också utbildad kantor och hoppar då och då in och tjänstgör i församling. 

– Den som jobbar som kyrkomusiker har en helt annan ingång i diskussioner vad gäller saker som psalmbok, kyrkomusik och gudstjänstliv. Alla förstår att frågorna är viktiga och kyrkomusikaliska erfarenheter värdesätts, men många har svårt att sätta sig i vad det faktiskt innebär. Det har jag upplevt som en brist när vi diskuterar, säger han.

Han tycker det är märkligt att kyrkomusikerna inte är fler i kyrkomötet.

– Hur man i framtiden ska få yngre kyrkomusiker att engagera sig i kyrkomötet är en väldigt avgörande fråga. Om man har synpunkter på till exempel en så viktig fråga som kyrkomusikerbristen. så är enda sättet att påverka att göra det där besluten fattas.

Färre onödiga debatter med mer församlingserfarenhet

Linda Sjöö (Vänstern i Svenska kyrkan) är den enda församlingspedagogen i kyrkomötet som arbetar i yrket i en församling. Kyrko­mötet behöver kompetens från personer som jobbar med det pedagogiska arbetet i församlingen, säger hon. Det kan församlingspedagoger bidra med.

– Många motioner handlar om saker som får mig, och många andra, att tänka ”det är jättebra, men det har vi gjort i 50 år”. Om fler hade sagt ”det gör vi redan” hade det blivit färre onödiga debatter, säger Linda Sjöö.

Sven Milltoft (Borgerligt alternativ) tycker också att det har fördelar att jobba i församling som ledamot i kyrkomötet. Som kyrko­herde, säger Sven Milltoft, har han insyn i allt från ekonomi, administration och personal till kyrkans grundläggande uppgifter.

I Svenska kyrkan finns en gemensam ansvarslinje, också kallad den dubbla ansvarslinjen, som innebär att ansvaret för att styra och leda delas mellan kyrko­herde och kyrkoråd. Där är det viktigt att skilja på rollerna, säger Sven Milltoft, som sitter i ett kyrkoråd där hans nomineringsgrupp har majoritet.

– Som kyrkoherde måste man visa de förtroendevalda att man verkligen är oberoende. Jag skulle aldrig komma på tanken att engagera mig kyrkopolitiskt på församlings- eller stiftsnivå så länge jag har den funktion jag har i dag.

Anställda kan ha förtroendeposter

Men han tycker det är bra att personer i vigningstjänsten engagerar sig i kyrkopolitiken.

– Vi behövs där tillsammans med lekmännen. För mig är det ingen konflikt, utan ett uttryck för den dubbla ansvarslinjen att vi också representeras demokratiskt. Men mångfald är bra och jag skulle verkligen välkomna om de andra profilyrkena engagerade sig mer i kyrkopolitiken.

Magnus Hagevi är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet. Han säger att det rent demokratiskt inte finns några hinder för att anställda också har förtroendeposter.

– Tanken med demokrati är ju att alla som är medlemmar i en organisation har samma demokratiska rättigheter. Ett frånsteg från det skulle också vara ett frånsteg från att vara demokratisk organisation.

"Skulle vara fler som representerar folket"

Men det finns de som tycker att det skaver att kyrkligt anställda tar plats i kyrkomötet. Marja Sandin Wester, gruppledare för De gröna i Svenska kyrkan (tidigare Miljöpartister i Svenska kyrkan), är glad över att ingen av dem i hennes grupp som tjänstgör under höstens andra session har kyrklig anställning.

– Jag tycker det skulle vara många fler i kyrkomötet som representerar folket och inte de anställda inom kyrkan. De anställda har andra forum där de kan komma till tals, säger hon.

Posk är den grupp som har flest kyrkligt anställda i kyrkomötet. Marie Rydén Davoust delar inte Marja Sandin Westers inställning. 

– Det är viktigt för kyrkan som helhet att kyrkomötet rymmer så många perspektiv som möjligt. Vi är ju inte invalda för att vi är anställda, utan för att vi bedöms ha människors förtroende, säger Marie Rydén Davoust.

Kan bli för många präster

Hade förhållande i kyrkomötet varit 241 präster och 10 lekmän, då hade det varit ett problem, säger kyrkomusikern Birgitta Axelsson Edström. Men både hon och församlingspedagogen Linda Sjöö menar att det problemet inte finns i dag.

– Hade det bara varit anställda, då hade det blivit en ankdamm. Hade det bara varit icke-anställda hade det varit risk för att man inte riktigt hade haft information från insidan. Balansen är jättebra, säger Linda Sjöö.

Ansvaret för att få en jämn fördelning mellan olika typer av representanter i kyrkomötet ligger på nomineringsgrupperna och på väljarna, säger statsvetaren Magnus Hagevi.

– Det är en del av demokratin att man ska kunna ta in pluralistiska erfarenheter i beslutsfattandet, att olika erfarenheter och intressen ska få komma till tals. Men sammansättningen av ledamöter i kyrkomötet kan inte styras uppifrån.