Frilansare: Så har inställda konserter påverkat mig

Johan Christensson är sångare och har endast en webbkonsert inplanerad i påsk. Foto: Mikael M Johansson

"Strömmade konserter har varit en räddningsplanka, även om det inte varit mer än ett jobb i månaden" säger sångaren Johan Christensson. Sångerskan Pernilla Ingvarsdotter och violinisten och organisten Nina Sandell berättar om svår ekonomi och få jobb.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Johan Christensson är sångare och har endast en webbkonsert inplanerad i påsk. Foto: Mikael M Johansson

Johan Christensson, sångare, Stockholm:

– Jag hade en jättetrevlig vår 2020 med många uppdrag. Men sedan blev allt inställt. Sommarkonserterna försvann helt. Ingen ville boka in något och jag öppnade en seglarskola i stället. Något som jag har upplevt som negativt är att när man måste ställa in konserter har många producenter haft dålig koll på vad som gäller med avtal. Det gäller tyvärr även Svenska kyrkan.

Under påsken gör jag i vanliga fall de stora passionerna, Johannespassionen och Matteuspassionen. I år har jag gjort en webbkonsert i Sankt Lars kyrka i Linköping.

– Strömmade konserter har varit en räddningsplanka, även om det inte varit mer än ett jobb i månaden så har det gjort att jag fått hålla i gång rösten. För­delen är att jag fått prova sådant som jag inte gör i vanliga fall. Jag medverkade till exempel i en konsertserie med sällan spelade kantater av Dietrich Buxtehude för Kalmar domkyrka.

– Under påsken gör jag i vanliga fall de stora passionerna, Johannespassionen och Matteuspassionen. I år har jag gjort en webbkonsert i Sankt Lars kyrka i Linköping. Men sedan är det faktiskt tomt.

Pernilla Ingvarsdotter, sångerska, och Nina Sandell, violinist och organist har båda fått mycket mindre inkomster när församlingarna ställt in konserter. Foto: privat

Pernilla Ingvarsdotter, sångerska, Kalmar och Stockholm:

– Uppdragen bara försvann. I början var det inte så att man körde strömning utan det blev bara inställt och så fick jag inget betalt. Det kändes tufft att många inte ens sköt upp utan bara ställde in. Jag är anställd i Musikalliansen och får en slags garantilön därifrån för att öva och förbereda projekt, men det kan jag inte få hur länge som helst utan att det blir några jobb.

– Jag tycker personligen att Sveriges ledning borde tänka om, på en gudstjänst eller konsert så sitter man ofta tyst och kyrkorna är ofta väldigt stora, jag ser inte problemet då man tillåter helt andra antal på restauranger där gästerna också pratar med varandra.

Det blev bara inställt och så fick jag inget betalt. Det kändes tufft att många inte ens sköt upp utan bara ställde in.

– Just nu känner jag att det är på paus. Som medmänniska kan jag inte ta mig för att ringa till kyrkan som arrangör för jag vet att de kommer säga att de inte vet vilka restriktioner som kommer att gälla och inte kan boka in mig. Jag vill inte vara en försäljare som försöker pracka på något som de inte kommer att kunna använda.

 

Nina Sandell, violinist och organist, Hortlax:

– Som stråkmusiker brukar jag ha många uppdrag kring storhelgerna. Men förra året i mars försvann alla bokningar på en vecka. Under sommaren var det en stor lucka, sedan började vissa ordna digitala lösningar. Jag har varit glad och tacksam över de församlingar som varit kreativa. Det är inte samma sak som att spela för en publik i nuet, men det är en bra lösning i en nödsituation.

Kyrkan borde tänka mer kreativt kring hur man ska kunna nyttja oss även i dessa tider, för man kan inte räkna med att vi frilansmusiker kommer att finnas kvar.

– Jag har haft möjlighet att gå in och vikariera som kyrkomusiker, även om det behovet också har minskat. Men de inställda spelningarna har slagit väldigt hårt mot frilansmusikerna. Vissa har en buffert och klarar sig, men många andra har behövt ta ett annat jobb. Kyrkan borde tänka mer kreativt kring hur man ska kunna nyttja oss även i dessa tider, för man kan inte räkna med att vi frilansmusiker kommer att finnas kvar.