Syföreningen jubilerar och firar stort

5 464 802 kronor. Så mycket samlade Svenska kyrkans syföreningar in under 2023. Det är mycket mindre än åren före pandemin, då insamlade medel låg på runt 15 miljoner kronor. Och syföreningarna allt färre. I dag finns 684 kvar, jämfört med 1101 året före pandemin. 

En av dem når man via slingrande landsvägar i Kinda pastorat, Linköpings stift. Där det böljande landskapet öppnar upp sig mot sjön Åsunden tornar Hycklinge kyrka upp. Där inne samlas varannan onsdag de tretton medlemmarna i Hycklinge kyrkliga syförening. 

– Det är en meningsfull syssla att tillsammans streta mot ett mål, säger Sonja Johnsson. 

Besök från biskopen

De flesta medlemmarna har känt varandra länge och det blir ett kärt återseende när föreningens äldsta medlem Elsie Nilsson har hämtats från äldreboendet för att vara med på dagens träff. 

Elsie Nilsson har varit med sedan början av 50-talet. Syföreningens historia sträcker sig dock längre bak än så. Föreningen startade 1924 och fyller alltså 100 år i år. 

Det ska så klart firas stort. Vårens träffar har ägnats åt att förbereda en jubileumsutställning. Tisdagen den 28 maj invigs den av biskop Marika Markovits. 

– Det är med stor glädje jag åker dit. Jag besökte dem förra året och blev så imponerad av kvaliteten i deras arbete och engagemanget för att ta hand om det kyrkliga textila kulturarvet, säger Marika Markovits. 

Årliga aktioner höjdpunkten

Höjdpunkten för föreningen har alltid varit de årliga auktionerna. I slutet av år 1924 fanns 850 kronor i kassan, vilket motsvarar knappt 30 000 kronor i dagens penningvärde. Än i dag är auktionerna välbesökta och ungefär lika stor summa samlas fortfarande in. 

Föreningen har också bidragit med textilier till den egna kyrkan. För några år sedan vävde medlemmen Gun-Britt Johansson 18 meter tyg för att klä om alla stolar i församlingssalen. Flera antependier och altardukar har också tillverkats. 

I Hycklinge syförening gillar medlemmarna att handarbeta. De hjälper gärna varandra och tipsar om garner och mönster när de sitter tillsammans och stickar eller broderar. Men när de får frågan om varför de är med, är gemenskapen det viktiga.  

– Föreningsmänniskor är ofta öppna, så det är lätt att känna sin välkommen. Vi pysslar om och månar om varandra, säger Sonja Johnsson. 

– Det är skönt att ha en plats där man får prata av sig, säger Inger Jacobsson.  

Upplever minskat intresse för handarbete

Förväntan är stor inför den stundande jubileumsutställningen. Men när fokus skiftar till föreningens framtid falnar entusiasmen. 

– Det ser mörkt ut. Det är inte roligt när man har arbetat upp det under lång tid, säger ordförande Kristina Westin. 

Medlemsantalet i föreningen har legat på 13 personer det senaste tio åren och försök att rekrytera nya medlemmar har haft liten framgång. 

– Det är svårt med handarbete. Man ska inte generalisera, men de yngre är inte så intresserade, säger Marita Nyström. 

Svårt för föreningar att rekrytera

En utmaning är också det lilla underlaget. Hycklinge har drygt 100 invånare och de som kanske kunde vara intresserade flyttar därifrån. 

Marika Markovits känner igen problemet, föreningsverksamhet överallt i Sverige har svårt med rekrytering. Biskopen tror att syföreningarnas storhetstid är förbi. 

– Men jag tror att vi kommer att ha kvar enstaka syföreningar och andra typer av kvinnogemenskaper som inte baseras på hantverk. Hycklinge har verkligen en tradition att förvalta, så jag hoppas att nya medlemmar ansluter, säger hon.