I Högsbo ryms husdjur, höns och höstblom

Det var säkert en och annan som lyfte på ögonbrynen när den välklippta gräsytan nedanför Högsbo kyrka förvandlades till odlingsmark. Tre grisar bökande på kort tid upp den ”heliga” gräsmattan till odlingsmark för grönsaker.

– Initiativet till kulturordlarparken togs av Högsbo församling i bred samverkan med bland annat Interreligiösa rådet i Göteborg, hållbarhetsexperten Niklas Wennberg, Göteborgs kommun och Familjebostäder. Bredden av aktörer var viktig eftersom alla kom in med sina olika perspektiv, berättar prästen Lotti Sharif som var en av initiativtagarna.

Redan från början bjöds boende i närområdet in att vara med och göra kvarteret lite grönare och mer levande. Här kunde man odla sina egna grönsaker. Det finns många ensamhushåll och många äldre i området kring kyrkan och odlingarna har varit en väg att bryta isoleringen. När Kyrkans Tidning besöker stadsodlingen så prunkar fortfarande höstblommorna och den sista squashen har ännu inte plockats in för hösten. Hönsen, som pickar i sin inhägnad, får ofta besök av förskolorna i närområdet.

– Odlingen har blivit en mötesplats både för tankar och för handling. Kyrkan har ofta fastnat i orden, men det är befriande att få göra något med sina händer och då väcks ofta samtalet helt naturligt, säger Lisa Westberg.

På en bänk under det mäktiga lövträdet, som under sommarmånaderna ger solskydd, har hon haft många själavårdssamtal. Det är här, mitt i människors vardag, som kyrkan har sin viktigaste uppgift, menar hon. I stället för att börja med de stora kristna dogmerna så vill hon ta sin utgångspunkt i människors frågor och oro. I dag är inte minst oron över vad som händer med klimatet tydlig. Den måste tas på allvar, samtidigt vill kyrkan sprida hopp och vägar till förändring.

Under många år inbjöds till det som kallades Växthuset där olika föreläsare inspirerade och väckte eftertanke utifrån sina olika ämnesområden.

– Växthuset blev en andlig och kulturell mötesplats som med sin öppna inbjudan till att ta människors existentiella frågor på allvar beredde jorden för satsningar som kulturodlarparken och Högsbo smedja, säger Lisa Westberg.

Högsbo smedja är i dag samlingsnamnet för alla församlingens initiativ för hållbar teologi och praktik.

Högsbo församling är miljödiplomerad vilket innebär att man uppfyller kraven för ett systematiskt förbättringsarbete vad gäller exempelvis källsortering, transporter och energianvändning. Satsningen, som är ett led i församlingens hålllbarhetstänkande, har inspirerat övriga församlingar i pastoratet.

Lisa Westberg ser att kyrkan har ett speciellt uppdrag som förvaltare av Sveriges kristna arv och som den som lyssnar in och tolkar andens verk i församlingen.

– Kyrkan förvaltar också ett språk för existentiell oro och ångest, liksom förundran och ödmjukhet inför skapelsen. Men när det gäller att ta oss an de komplexa frågor som klimathoten ställer oss inför gör vi bäst i att samarbeta med andra, säger hon.

De anställda i församlingen har samtalat mycket om prioriteringar, om i vilken utsträckning man ska driva frågor om klimat och hållbarhet eller om man bara ska ”fånga upp” människors frågor. Det har varit, och är, en process, säger Lisa Westberg:

– För att vara en trovärdig kyrka behöver vi det här perspektivet. Vi möter en existentiell ångest som måste tas på allvar. Många människor i vårt närområde känner sig ensamma och otrygga. För många av dem har ett husdjur blivit en hjälp att mildra ensamheten och även skapa kontakt med andra. Därför anordnade vi nyligen en husdjursmässa som knöt samman människors behov av medmänsklighet med det kyrkan vill vara: en plats där hela skapelsen får ta plats.