I skuggan av Ukraina: Azerbajdzjan ser sin chans att agera

Två krig har utkämpats om Nagorno-Karabach sedan Sovjetunionen splittrades, något som skapat stort lidande och många flyktingar på båda sidor. Det senaste kriget avslutades i november 2020 med en av Ryssland framförhandlad vapenvila.

Nagorno-Karabach är ett område inom Azerbajdzjans gränser som delvis behärskas av armenisk militär, och det har en stor armenisk befolkning och en lång kristen historia. Azerbajdzjan har länge bedrivit en politik där spår av denna armeniska civilisation raderats på de områden man kontrollerar, till exempel har kyrkor och gravplatser vandaliserats, något som bland annat EU-parlamentet har fördömt.

Azerbajdzjans regering anklagar å sin sida styret i Nagorno-Karabach för att förstöra moskéer och andra muslimska kulturarv, men dessa uppgifter är inte verifierade av oberoende organisationer.

Fredsbevarande styrkor från Ryssland finns på plats för att övervaka vapenvilan och har nu rapporterat om brott mot den. Nyligen erövrade azeriska styrkor en armenisk gränsby i Nagorno-Karabach och flera soldater dödades.

– Vi är väldigt oroliga. Omvärlden verkar inte ha tid med mer än en konflikt i taget, säger Katrin Hakopian, som är ordförande i Armeniska riksförbundet i Sverige.

Under kriget 2020 erövrade Azerbajdzjan delar av Nagorno-Karabach, vilket gjorde att många armenier flydde. Enligt Katrin Hakopian väckte det den fruktan som funnits alltsedan folkmordet 1915 på armenier och andra kristna minoritetsgrupper i det dåvarande ottomanska riket.

– Den rädslan finns fortfarande. Då blev vi påminda om att det inte är slut, att sådana planer kan finnas fortfarande, säger hon.

Enligt Svante Lundgren, som är forskare vid Centrum för Mellanösternstudier i Lund, kan Azerbajdzjan se sin chans att agera när Ryssland och omvärlden har fokus på kriget i Ukraina.

– För några veckor sedan bröts gasförsörjningen till Nagorno-Karabach, och detta är ett område där det är kallt på vintern. Det är helt uppenbart att Azerbajdzjan försöker göra det besvärligt för befolkningen, säger han.

Att Ryssland efter en månad inte klarat av att besegra Ukraina kan också ha minskat respekten för Rysslands militär och dess förmåga att försvara vapenvilan.

– Azerbajdzjan var tvunget att acceptera ett avtal som var framförhandlat av ryssarna, och som det finns rysk prestige i att det hålls. Men Azerbajdzjan tänker nog att när Ryssland har problem i Ukraina så är man inte beredda att engagera sig för fullt militärt i Nagorno-Karabach, säger han.

Armenien är på många sätt beroende av Ryssland, och landet har inte fördömt Rysslands invasion av Ukraina. Det finns också spänningar mellan Armenien och Ukraina sedan tidigare. President Volodymyr Zelenskyj gratulerade till exempel Azerbajdzjan till framgångarna efter det senaste kriget.

– Många armenier är väldigt kritiska till Ukrainas regering, men det finns samtidigt en sympati för det ukrainska folket. När man ser människor på flykt så känner man sympati, för det har många upplevt själva, säger han.