När Kyrkans Tidning frågar nomineringsgrupperna hur de tycker att kyrkan ska påverka sin ekonomi svarar de flesta att kyrkan ska satsa på medlemsvård och på att vara relevant, för att få medlemmar att stanna och nya att komma till.
Flera grupper vill se mer ideella insatser. Fisk svarar att sådana är nödvändiga och vill att kyrkan satsar mer på volontärer. FK säger att antalet anställda måste ses över och att kyrkan behöver bygga upp det ideella arbetet.
– Som exempel skulle en församling istället för att ha fyra diakoner kunna ha två, som tillsammans jobbar fram ideella grupper som kan göra hembesök eller sköta ett öppet hus, säger Leif Nordlander, gruppledare för FK i kyrkomötet.
Förtroendevalda från Posk i Uppsala stift har i en debattartikel i KT skrivit att det behövs tydligare satsningar och genomtänka arbetssätt för att hjälpa ideella i deras arbete, som kommer spela större roll i framtiden.
Den ekonomiska utmaning som Svenska kyrkan har att möta är stor, berättar Jan Östlund, ekonom på kyrkokansliet:
– Om vi inte lyckas minska kostnader i linje med minskningen på intäktssidan så kommer det snart att bli årliga underskott i verksamheten. Det leder i sin tur till att kyrkans kapital successivt minskar, och det är inte en hållbar utveckling.
Andelen av Sveriges befolkning som är medlemmar i Svenska kyrkan har minskat med närmare 30 procent de senaste 20 åren. I slutet av 2020 var 5,7 miljoner medlemmar. 2030 beräknas antalet ha minskat till runt 4,8 miljoner, enligt Svenska kyrkans prognos 2018.
Kyrkoavgiften, som medlemmar betalar, utgör 60 procent av kyrkans intäkter. Andra intäkter utgörs av begravningsavgiften, bidrag, gåvor och utdelning från kapitalförvaltning och prästlönetillgångar.
Personalen står för nästan 60 procent av kostnaderna. Drift och underhåll av fastigheter står för över 20 procent.
Kostnaden för löner beräknas öka snabbare än intäkten från kyrkoavgifter kommande år, enligt senaste kyrkoavgiftsprognosen. Intäkten från kyrkoavgiften, uttryckt i reala värden, antas fortsätta sjukna.
– I löpande priser beräknas kyrkoavgiftsintäkten 2026 bli lika stor som den var 2019, 15 miljarder. Det betyder att kostnadsanpassningar behöver göras under perioden som motsvarar inflationstakten, säger Jan Östlund.
Och enligt inflationsprognosen kommer kostnadsanpassningar på 250 till 300 miljoner kronor per år att krävas av kyrkan.
Nomineringsgrupperna föreslår större och mindre åtgärder för att minska utgifterna. FK och Posk vill minska eller slopa arvoden till förtroendevalda på lokal nivå. Båda nomineringsgrupperna vill införa indirekta val.
– Vi är flera nomineringsgrupper som gemensamt skriver en motion nu till årets kyrkomöte om att utreda indirekta val, hur det skulle kunna gå till och vad besparingen skulle bli, säger Leif Nordlander.
2017 kostade kyrkovalet 175 miljoner kronor.
Öka vill se över fastigheter som inte används. Visk vill ha en fastighetsförvaltning som genererar intäkter. S och C betonar vikten av en effektiv förvaltning som ger god avkastning. S och KR lyfter gemensamma lösningar som ett sätt att minska kostnader.
Ett förslag för att minska utträden som brukar återkomma i kyrkomötet är att medlemmarna själva ska kunna välja vilken församling de ska tillhöra. I år har Fisk lämnat en motion om att utreda möjligheterna för det.
KT har frågat nomineringsgrupperna om medlemmar bör kunna välja. Fisk, FK, KR, BA och Posk svarar ja. Nej svarar S, Visk, Öka, SD och C. MPSK har inte tagit ställning.
FK anser att frågan behöver utredas noga, då det också finns en god tanke med att en kyrka som är rikstäckande också ska vara territoriell.
KR har lämnat en motion till kyrkomötet om möjligheten att få förtroendeuppdrag i valfri församling. Nomineringsgruppen vill fortsatt att kyrkoavgiften ska betalas i församlingen där man bor.
– Ett problem med fullständig frihet att välja församling är risken att man skriver sig i en församling med låg kyrkoavgift. Vi tycker att de som bor i en församling bör stå för den ekonomiska tryggheten där, annars kan det bli för stora ojämlikheter, säger Karl-Gunnar Svensson, gruppledare för KR i kyrkomötet.
En annat förslag för att minska utträden som återkommit flera gånger i kyrkomötet är att införa golv och tak för kyrkoavgiften. Senast 2017 i en motion från BA. KT har frågat vilka som tycker att golv och tak bör införas.
Endast Öka och BA tycker ja. MPSK, Fisk, Posk, FK och SD har inte tagit ställning.
