Ministern: Så ska det svenska biståndet förändras

Det svenska biståndet ska reformeras i grunden. Johan Forssell (M) berättar att regeringen nu vill använda svenska företag i biståndsarbetet i högre grad än tidigare.

– Det är den största förändringen på många år. Vi har ett arbete för att hitta synergier mellan bistånds- och handelspolitiken.

Ska stärka Sveriges handel

Johan Forssell menar att Sverige har företag som är ledande i den gröna omställningen och tycker att dessa ska tas tillvara på i biståndsarbetet i andra länder. För Sveriges del menar han även att det vore ett bra sätt att stärka vår ekonomi på.

– I en värld där behoven är så stora måste vi hitta nya intäktskällor och ny finansiering. I det ligger också frågan om att hitta just privata resurser. Jag tror att det finns en enorm potential där men då måste vi förändra våra processer och vårt arbete med biståndet, annars kommer det inte att ske.

Johan Forssell framhåller vikten av att svenskt bistånd ska ge resultat. Han menar att bistånd till vissa, ej namngivna, stater inte har hjälpt dessa att ta sig ur fattigdom och att Sverige som biståndsgivare därför bör fokusera bistånd dit där det kan göra verklig skillnad.

Där försvinner biståndet

Han berättar att länder med mycket korruption inte längre ska få bistånd från Sverige.

– Det undergräver skattebetalarnas vilja att ge. Vi ska komma ihåg att biståndspengarna varken tillhör biståndsorganisationerna eller mig. Det är svenska skattebetalare som har jobbat ihop de här pengarna och de har rätt att få valuta för det. Korruption undergräver också möjligheten att göra framsteg i de här länderna.

Johan Forssell anser att krav ska ställas på de länder som får svenskt bistånd. Med andra ord vill han att biståndet ska bli villkorat.

– Ja, till exempel just att landet inte ska vara korrupt. Annars kommer, vilket jag också tycker att forskning tyder på, det att bli väldigt svårt - för att inte säga omöjligt - att nå några långsiktiga resultat. Det måste vara målet för biståndet att skapa ett biståndsoberoende.

I länder som har höga nivåer av korruption ger Sverige i dag bistånd endast till civila organisationer på plats, men Johan Forssell framhåller att det finns organisationer som också är korrupta.

Läckt förslag

Regeringens förslag till reformagenda har tagits fram på regeringskansliet, med liten insyn från biståndsorganisationer och oppositionspartier i riksdagen. Biståndsorganisationen Diakonia och tidningen Omvärlden, som bevakar biståndet, har tagit del av läckta exemplar av förslaget. I det ska exempelvis Afrika och Latinamerika inte omnämnas, områden som tidigare tagit emot mycket svenskt bistånd, vilket tyder på att stödet till dem kan komma att nedprioriteras.

Johan Forssell vill dock inte gå in på vilka geografiska områden Utrikesdepartementet vill att biståndet ska gå till framöver, bortsett från att biståndet till Ukraina ska öka till följd av kriget.

Om Sverige slutar ge bistånd till utsatta och fattiga länder kan inte det leda till en svårare situation där, och kanske till att fler människor flyr från de länderna?

– Eller så är det precis tvärtom. Om länderna märker att pengarna inte längre kommer automatiskt utan att det faktiskt blir krav på att förändra sig, ja först då blir det en förändring.

– Det ska vara nolltolerans mot korruption i svenskt bistånd. I länder där ledarna tar svenska skattepengar och lägger i egen ficka, där ska biståndet upphöra direkt. Det är inte svårare än så.

Enprocentsmålet har länge varit ett flaggskepp för svensk biståndspolitik. Vilken signal tycker du att det sänder att det har tagits bort?

– Någonstans måste man, utifrån sin egen uppfattning och de prioriteringar som finns, fatta ett beslut. I det här fallet är det frågan: Ska den där miljarden gå till bistånd, ska den gå till fler poliser eller fler lärare i skolan. Det är så den krassa verkligheten ser ut.

Når upp till FN:s mål

Johan Forsell poängterar att Sverige är ett av de fem länder som når upp till FN:s mål om att ge 0,7 procent av bruttonationalintäkten (BNI) till bistånd. Det svenska biståndet för 2023 kommer att landa på 0,88 procent av BNI 2023 och kommer att uppgå till 56 miljarder kronor årligen under de kommande tre åren.

Många biståndsorganisationer har skickat in spontana reaktioner på den kommande reformen till Utrikesdepartementet. Men biståndsorganisationerna kommer inte att fungera som remissinstanser inför beslutet. Förändringarna bygger på inte på en offentlig utredning med ett betänkande som går ut på en remissrunda. Biståndsreformen är i stället en del av budgetpropositionen, som presenteras i september.

– Jag tycker det är lite tråkigt faktiskt, att så mycket av diskussionen handlar om hur mycket pengar vi lägger på bistånd och inte på vad vi använder pengarna till.