Kardinal Arborelius: ”Svenska kyrkan är inte så luthersk”

Den katolska kyrkan i Sverige har de senaste åren vuxit kraftigt, delvis tack vare invandring. Men den har också blivit en viktig aktör i det ekumeniska samarbetet mellan kyrkor i landet. En central figur i denna utveckling är Anders Arborelius, Stockholms katolska biskop och Sveriges första kardinal. 

Kanske finner man hans välvilliga inställning till Svenska kyrkan på hans eget dopcertifikat – utskrivet av just Svenska Kyrkan. Å andra sidan finns ett bagage där idévärldarna stundtals krockar.

I Kyrkans Tidnings podcast, Vox Populi reflekterar han över relationen mellan Katolska kyrkan och Svenska kyrkan – hur den varit kantad av konflikt, medan den i dag präglas av ett allt närmare samarbete.

– Vi använder regelbundet mer än hundra av Svenska kyrkans lokaler för våra gudstjänster, och vi har till och med fått köpa kyrkor av den, säger Arborelius. Han lyfter fram att det finns en stark ekumenisk gästfrihet i Sverige, och menar att det svenska konsensustänkandet hjälper kyrkorna att samarbeta, trots teologiska skillnader.

Efter inspelningen av podcasten berättar han att det också planeras middagar mellan honom och Svenska kyrkans högsta företrädare, för att återuppta en mer officiell dialog med varandra.

– Jag ser väldigt positivt på att vi närmar oss varandra.

En förändrad Svenska kyrka

Anders Arborelius beskriver Svenska kyrkan som en kyrka präglad av svensk mentalitet snarare än luthersk teologi.

– Svenska kyrkan är väldigt kopplad till nationaliteten. Jag skulle nästan säga att den mer liknar den anglikanska kyrkan än en strikt luthersk kyrka, säger han.

Samtidigt har han inte alltid varit odelat positiv till Svenska kyrkans utveckling. Han minns 90-talets debatter om kristologi och teologi, där han själv var en av de skarpaste kritikerna av Svenska kyrkans dåvarande teologiska utveckling. Inte minst under Ecce Homo-utställningen kände han sig tvungen att markera avstånd. Det blev också starten för vad som utmynnade i Jesusmanifestet – som han skrev tillsammans med pingstpastorn Sten-Gunnar Hedin.

Visserligen finns det synsätt som än i dag går isär, men han menar sig uppleva en förändring i synen på det heliga rummet.

– Jag tror att Svenska kyrkan håller på att bli mer angelägen om att ta vara på sina traditionella trosföreställningar. Det är en slags återhämtning. Man inser att i ett alltmer sekulariserat samhälle måste kyrkan vara ett tydligt alternativ, säger han.

Spekulationer om påveämbetet

Samtalet med kardinalen kommer också in på ryktena om att han själv skulle kunna bli aktuell som påve om Franciscus hälsa försämras.

– Det är alltid obehagligt när folk börjar spekulera medan påven fortfarande lever, men det är ju oundvikligt, konstaterar han.

Att franska Le Figaro har nämnt honom som en möjlig kandidat förstår han däremot inte riktigt.

– Jag har ingen särskild koppling till Frankrike, så jag vet inte hur de kommit fram till det.

Han tror dock själv att nästa påve sannolikt kommer att komma från en del av världen där kyrkan är mer vital.

– Europa är en trött och uppgiven kontinent. Jag skulle tro att det mer naturliga valet blir någon från Afrika eller Asien, där kyrkan växer och är mer dynamisk, säger han.

Och om han trots allt skulle väljas?

– Spontant skulle jag nog säga nej. Men man vet aldrig förrän man står där i situationen.

Den katolska kyrkan i Sverige – en växande kraft

Hur mycket fokuset på katolska kyrkan och den eventuella svenske påven bidragit till det ökade intresset för katolicismen i Sverige är oklart. Men klart är att trosinriktningen som fram till för inte så länge sen var förbjuden i Sverige, ökar. Främst beror det på en stor katolsk invandring. Men även bland etniska svenskar ser Arborelius ett växande intresse.

– Vi märker ett större intresse bland yngre människor. Många söker sig till något mer än bara det materialistiska och sekulära, säger han.

Samtidigt ser han en utmaning i att den andra generationen invandrarbarn ofta anpassar sig så mycket till den svenska sekulariserade kulturen att de lämnar kyrkan.

– Det är vår största utmaning, att förmedla en katolsk identitet till de som växer upp i Sverige, så att de förstår att man kan vara lika god svensk som katolik, säger han.

Framtiden för kyrkorna i Sverige

När han blickar framåt tror Anders Arborelius att de kristna kyrkorna i Sverige kommer att bli färre, men mer engagerade.

– Vi kristna blir sannolikt färre, men min förhoppning är att vi blir mer dynamiska, att vi arbetar mer tillsammans och att vi hjälper människor att hitta själens hälsa i en tid där så många kämpar med psykisk ohälsa, säger han.

Den katolska kyrkan i Sverige är fortfarande liten i internationella mått mätt, men den är numera Sveriges klart största frikyrka med sina runt 130 000 medlemmar (Här påpekar Arborelius förvisso att även Svenska kyrkan numera är en frikyrka).

Hursomhelst är det ingen dålig comeback för en kristen inriktning som länge var förbjuden i Sverige. Få minns det nu men en borgmästare i Södertälje har till och med blivit avrättad för sin katolska tro.

Är det gudomlig humor att Södertälje nu utmanar om titeln Sveriges Jerusalem? Låt oss i alla fall konstatera att ryktet om den katolska kyrkans död i Sverige är betydligt överdriven.