Själv försvarar Karin Perers de politiska partiernas plats i kyrkovalet.
– Det är naturligt för oss som en bred folkrörelse att vara med och påverka Svenska kyrkan, säger hon.
För en trend med backande politiska partier talar deras samlade valresultat.
Centerpartiet (C) tappar tre mandat, till 31 mandat. Det är den näst sämsta resultatet som Centern haft i kyrkomötet sedan direktval infördes år 2001. Efter valet 2013 var de nere i 30 mandat.
Socialdemokraterna (S) tappar sex mandat, till 70. Men S är fortfarande största nomineringsgruppen i kyrkomötet.
Sverigedemokraternas (SD) rad av val med ökade röstetal, ända sedan 2001, är bruten och SD tappar fem mandat från 24 till 19. Tillsammans får de tre riksdagspartierna 120 mandat, 14 mandat mindre än 2017.
Alternativ för Sverige, som är ett politiskt parti om än inte ett riksdagsparti, fick dock tre mandat, så sammantaget förlorade de politiska partierna 11 mandat och har nu 123 mandat.
Andelen ledamöter från nomineringsgrupper utan partipolitisk bindning ökar med fem mandat. Posk ökar med fem mandat, Öppen kyrkas ökar med två mandat men Frimodig kyrka tappar lika många mandat. Gruppen har nu 69 mandat.
Den tredje kategorin nomineringsgrupper är fristående grupper, från början sprungna ur politiska partier. Av dem fördubblas Vänstern i Svenska kyrkan (Visk) från 9 till 18 mandat. Miljöpartister i Svenska kyrkan de gröna (MPSK), ökar med två mandat, medan Borgerligt alternativ (BA) och Fria liberaler i Svenska kyrkan (Fisk) tappar tre mandat vardera.
Kristdemokrater i Svenska kyrkan, (KR) får oförändrat sju mandat. Himmel och jord, som får ett mandat, är komna ur MPSK och räknas därför till denna kategori. De fristående avknoppningsgrupperna ökar med sex mandat, från 51 till 57 mandat.
På presskonferensen i Uppsala morgonen efter kyrkovalet ställdes frågan om Svenska kyrkan överväger något slags spärr till kyrkomötet. I årets val räckte 0,6 procent, knappt 5 000 röster, till ett mandat i kyrkomötet för den nya gruppen Himmel och jord. Alternativ för Sverige fick tre mandat på 1,2 procent av rösterna, drygt 10 000 röster.
– Frågan har inte varit uppe så mycket i kyrkomötet, sade Karin Perers.
Hon ser det inte som ett stort problem med tretton grupper i kyrkomötet.
– Men det är ju inte så roligt för den som är ensam ledamot och inte har någon att bolla frågorna med.
Biskop Fredrik Modéus ställer sig försiktigt positiv till en sådan förändring.
– Jag skulle se det som någon form av förbättring. Jag hoppas att någon av de stora nomineringsgrupperna väcker frågan, sade han på presskonferensen.
