Hon tänker på kyrkans pengar: Konstruktiva frågor är alltid på sin plats

Vad gör en ekonom i Svenska kyrkan? Samma saker som vilken ekonom som helst inom näringslivet, men på samma gång även nästan det rakt motsatta:

– I näringslivet är ju uppgiften att maximera vinsten, och ett av medlen som man kan använda för det är de mänskliga resurserna, säger Maria Frykberg.

– Kyrkan har ju ett annat sätt att vara. Här använder vi våra ekonomiska resurser för människors skull.

Maria Frykberg är ekonom och arbetar som enhetschef för ekonomienheten på stiftskansliet i Göteborg. Hon och hennes närmaste medarbetare står för de servicebyråtjänster som församlingar i stiftet beställer, och tillsammans med bland andra stiftsadjunkterna leder hon också utbildningar och fortbildningsdagar för kyrkoherdar, förtroendevalda och anställda.

– Jag har alltid funnits med i kyrkan, men som ekonom kom jag in här lite av en slump, berättar hon.

– Det var 2005, och jag hade arbetat på revisionsbyrå i tio år. På den tiden var Göteborg en samfällighet, och det var där jag började. Jag fastnade direkt och hittade min plattform och mina hjärtefrågor. När det blev omorganisation kom jag hit till stiftskansliet – det var 2018 – och här arbetar jag också med ekonomi och pedagogik, säger Maria Frykberg.

Hon citerar definitionen av ekonomi: att hushålla med begränsade resurser.

– Ekonomi kan upplevas som krångligt och svårt och kanske lite tråkigt, men den är ett viktigt redskap för en verksamhet, säger hon.

– Så när vi har våra kurser brukar vi börja med att försöka hitta en gemensam startpunkt: Vad behöver du för att ditt uppdrag ska fungera? Det kan vara lite olika, men vi ska ju vara kyrka som förtroendevalda och anställda tillsammans, vi ska ta vara på varandra och se till helheten, vi ska bli så bra som vi kan vara tillsammans.

Hennes uppmaning till förtroendevalda är att vara nyfikna och frimodiga och ställa frågor både före sammanträden, när material har skickats ut, och när alla är samlade.

– Att man sätter sig in i ärendena är en förutsättning för goda beslut, det är en viktig del av en god styrning, säger hon.

– Jag brukar påminna om att vi ekonomer är ett verksamhetsstöd och finns till för alla. Konstruktiva frågor är alltid på sin plats!

I Göteborgs stift används en arbetsmetod för verksamhetsstyrning där församlingsinstruktionen blir varje församlings röda tråd i ekonomiarbetet. Där ingår också samtal om syftet med olika verksamheter och vad församlingen vill uppnå i dem.

– Jag brukar tala om ett slags källsortering, säger Maria Frykberg.

– En förpackning kan bestå av flera material, och en verksamhet kan ha flera syften. Men när vi källsorterar tittar vi efter huvudkomponenten, och i verksamhetsstyrningen kan vi fråga efter huvudsyftet. Det går inte alltid att bara hänvisa allt till församlingens grundläggande uppgift. Varför vill vi ha den här verksamheten, till exempel just den här kören?

Maria Frykberg återger resonemang som hon har hört i församlingar: Till exempel finns en del körer mest till för gudstjänstens skull, medan andra är mest diakonala. En föräldragrupp för konfirmandföräldrar kan vara mest undervisning, eller i en del fall mest mission.

Att undervisa icke-ekonomer i ekonomi innebär att vara den som blir ledet mellan ekonomens utåtriktade arbetsredskap – ofta tabeller och diagram – och de människor som fattar besluten om ekonomin, eller som i sitt ­arbete har ansvar för olika konton.

– En ekonom kan sätta ord på siffrorna, säger Maria Frykberg. Ofta när vi har haft en kurs får vi höra: ”Nu vet jag vad jag ska fråga!” Och att det var roligare än väntat, och inte så svårt. Självförtroende är viktigt!

För församlingsmedarbetare kan också andra frågor vara viktiga:

– Hur mycket man behöver sätta sig in i som medarbetare beror ju mycket på vilken roll man har, men när man är ny ska man passa på att fråga mycket under introduktionen och sedan fortsätta att ta hjälp av chef och kolleger för att förstå. Om det är stiftskansliet som har hand om församlingens ekonomi ska man komma ihåg att det alltid går att ringa och fråga.

Nyckeln till församlingens ekonomiarbete är, förklarar Maria Frykberg, att se konsekvenserna av olika prioriteringar och beslut.

– Vi måste veta vad vi vill uppnå för att kunna använda resurserna på bästa möjliga sätt. Och om vi inte kan svara på varför-frågan – ska vi fortsätta med den här verksamheten då? Ekonomi och teologi måste gå hand i hand.