– Nav-personal kan vara särskilt utsatta eftersom de ofta sitter ensamma med en klient, säger Elin Lindskog, chef på sektionen för individsäkerhet på Kriminalvården.
Nav, Nämnden för andlig vård, ansvarar för den andliga vården på häkten och i fängelser, och den sorterar under Sveriges kristna råd, SKR.
Platsbristen på anstalter och häkten är akut och Kriminalvården gick tidigare i år upp i nationellt stabsläge för att hantera situationen. Fler intagna och en mångdubbel ökning av personer med kopplingar till den organiserade brottsligheten har gjort att trycket på personalen har ökat.
– Risken att bli utsatt för påverkan är större än förut, säger Elin Lindskog.
Misstänkta fall av infiltration
2023 rapporterades 144 misstänkta fall av bland annat infiltration till Kriminalvårdens särskilda utredningar, redovisade SVT tidigare i år. 2020 var den siffran 50.
Medarbetare som kan ha förmedlat information mellan häktade, kärleksrelationer till intagna eller insmuggling av otillåtna föremål är exempel på sådant som rapporterats.
Trakasserier, hot, våld, skadegörelse och korruptionsförsök är exempel på metoder som används för påverkan.
– Vi har fått en kraftig ökning av klienter på fängelser och i häkten. Det gäller både de som är frihetsberövade och de som är i frivården. Dessutom har antalet medarbetare blivit betydligt fler, säger hon.
Fler lagfördes efter Encrochat
För några år sedan kunde hundratals personer inom den organiserade brottsligheten lagföras i samband med att Encrochat och andra krypterade chattjänster knäcktes.
– Från att ha varit några hundra klienter i Kriminalvården blev det snabbt omkring 1 000 personer, säger Elin Lindskog.
– Därför har vi fått ställa om och vi har utbildat oss för att möta den här målgruppen, som har helt andra förmågor och som har vässat kunskaperna.
Kan du beskriva dessa kunskaper och förmågor?
– Detta är individer som är väldigt smarta och strategiskt planerande. Man får inte förfrågan om att bära ut information vid en första sittning, utan det handlar om ett långsiktigt försök och arbete för att få ut information med exempelvis själavårdaren.
– Det kommer smygande, och det är inte alltid att man märker av det.
Absolut tystnadsplikt
Någon motsvarande ökning av påverkan inom den andliga vården har varken Kriminalvården eller Sveriges kristna råd, som samordnar och förmedlar den andliga vården, kunnat se.
– Det är något som alltid kunnat hända och där jobbar vi både proaktivt och preventivt, säger Lisa Linderoth.
– Det går inte att mäta, eftersom vi har absolut tystnadsplikt. Det är en del av jobbet: att det är ett slutet rum som är öppet för klienten, där man ska kunna prata om man vill.
Säkerhetsprövning och utbildning
De som vistas och verkar i svenska fängelser genomgår säkerhetsprövningar via Säkerhetspolisen, Säpo, och utbildningar beroende på vilken säkerhetsklass ett häkte, en anstalt eller avdelning har. Det gäller också den andliga vårdens personal.
I utbildningarna ingår också information om otillåten påverkan och infiltration, liksom grundläggande förhållningssätt som själavårdare.
– Du ska vara varm och lyssnande, men du ska också ha en tydlig personlig kärna och integritet, säger hon.
– SKR har en väldigt lång erfarenhet av andlig vård. Och Kriminalvården är experter på säkerhet och vi har en god dialog med dem kring det. Det finns ett gott samarbete.
Platsbristen ett problem
Platsbristen på häkten och i fängelser är ett problem även för själavårdarna. Och är man trött och stressad kan det vara lätt att missa detaljer, berättar Lisa Linderoth.
– Därför är det så viktigt med handledning, vilket vi rekommenderar och jobbar för. Man behöver stöd i jobbet.
Kriminalvården har nyligen genomfört en utbildningsinsats för personalen i alla Nav-regionerna i landet med fokus på organiserad brottslighet och där sådant som otillåten påverkan var varit en viktig del.
Utbildningen har varit bred, berättar Elin Lindskog. Definitionen av organiserad brottslighet, varför den ökat, kunskaperna och erfarenheterna från Encrochat-härvan och den kunskap som polisen fick i samband med det är några exempel på delar i kursen.
– Själavårdarna har fått information och utbildning kring vilka risker detta innebär för våra verksamheter, som ökade risker för rymningar och fritagningar, men kanske framför allt när det gäller otillåten påverkan, säger hon.
Proaktivt säkerhetsarbete
Utbildningen tog också upp praktiska aspekter av det proaktiva säkerhetsarbetet.
Det gäller exempelvis vikten av att alltid bära larm, och hur du som anställd ska tänka kring den information som ligger öppen på sociala medier och i andra plattformar: finns det något där som kan användas som makt- och påtryckningsmedel?
Frågor om rutiner kan vara särskilt viktiga för präster och diakoner som vistas på olika ställen med olika säkerhetsklasser: hur är det just på den plats där jag är nu? Vem ska jag vända mig till om det händer något, eller om jag misstänker något? Hur placerar jag mig i rummet?
I grund och botten handlar det om en arbetsmiljöfråga där arbetet behöver bedrivas systematiskt.
– Det är ingen riskfri miljö och vi arbetar med kriminella. Det är därför vi utbildar, medvetandegör och riskminimerar, säger Elin Lindskog.
