Kritik mot nya högre arvoden i Uppsala pastorat

I enlighet med rekommendationer från nationell nivå beräknas sedan årsskiftet sammanträdes-arvodena i Uppsala pastorat som en andel av inkomstbasbeloppet, som följer lönernas utveckling. Tidigare har man använt fasta summor som beräknats utifrån prisbasbeloppet, som följer prisutvecklingen.

Ett årsarvode ligger på mellan 6 820 och 68 200 kronor beroende på uppdrag. Tidigare låg det på 6 736 som lägst och 67 360 som högst. De förtroendevalda i Uppsala pastorat får också sammanträdesarvode för minst tre och max åtta timmar per möte. Arvodena beräknas till 0,25 procent av inkomstbasbeloppet, vilket ger 512 kronor för möten upp till tre timmar. Tidigare fick ledamöterna 337 kronor för motsvarande tid.

Eftersom pastoratets ekonomiutskott inte fungerade under förra mandatperioden utarbetades de nya reglerna av ekonomiutskottets ordförande och kyrkofullmäktiges ordförande. Det passerade kyrkorådet utan anmärkning.

Men Eva-May Ohlander (Posk), tidigare kyrkorådsordförande, är kritiskt till hur beredningen gick till och menar att det inte varit tydligt vad de nya reglerna skulle innebära.

– Jag yrkade på att skjuta upp beslutet eftersom det inte var berett i laga ordning och vi inte hade något begrepp om det ekonomiska utfallet, säger hon.

Men det nya reglementet antogs av kyrkofullmäktige med 20 röster mot 14.

– Jag tycker att det sänder en omoralisk signal att förtroendevalda höjer sina mötesarvorden med mer än hälften, utan någon ordentlig motivering, när pastoratet går på knäna för att spara pengar.

Uppsala pastorat ska spara fem miljoner årligen till och med 2023.

– Även om det sannolikt inte handlar om några jättebelopp så spelar i det här läget alla pengar roll, säger Eva-May Ohlander.

Kyrkofullmäktiges ordförande Magnus Åkerman (BA), som också satt i Uppsala stiftsfullmäktige vid tidpunkten, säger att förslaget togs fram med stiftets nya reglemente som utgångspunkt.

– I stiftet hade vi ganska grundlig beredning med tjänstemän och förtroendemän för att komma fram till vilka nyckeltal som borde gälla och det drog vi nytta av när vi satte oss att hantera arvodena i Uppsala pastorat, med viss tidspress.

Han menar att det inte var ett alternativ att skjuta upp beslutet.

– För att säkerställa att man inte gynnar sig själv har vi i alla år gjort så att avgående kyrkofullmäktige beslutar om det kommande fullmäktiges arvodesreglemente. Det är en hedersprincip inom all politisk verksamhet.

Magnus Åkerman säger att det inte är fråga om någon ökning eftersom arvodena enligt det gamla systemet inte har hängt med löneutvecklingen.

– Det är inte en ökning om det har minskat i 30 år, man ska inte fastna i nuet i en tvåtusenårig verksamhet. Det här är att återställa nivån.

Han tycker också att arvodena måste kunna hålla en viss nivå för att även yrkesverksamma ska vilja ta på sig ett uppdrag.

– Vill vi ha goda förutsättningar för att vara förtroendevald i kyrkan behöver vi fundera på hur vi ska främja detta.