– Kyrkogårdarna är hotade, säger hon.
Problemet är stort i Skåne, men det existerar i hela landet, enligt Alice Öberg.
I våras slog Kulturmiljöforum, en arbetsgrupp med representanter från samtliga länsstyrelser, larm till Riksantikvarieämbetet och Kammarkollegiet.
Eftersom förändringarna som pågår på landets begravningsplatser urholkar de kulturhistoriska värdena på ett allvarligt sätt, vill man att länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet och Kammarkollegiet är överens om hur kulturmiljölagen ska tolkas.
Arbetsgruppen påpekar att otydligheter i regelverken får som konsekvens att en del församlingar tar bort återlämnade gravanordningar successivt eller rensar hela gravkvarter på återlämnade gravar.
När gravrättsinnehavaren återlämnar en gravrätt ska kyrkogårdsförvaltningen gå till sin vård- och underhållsplan för kyrkogården för att se om stenen ska bevaras.
På samma sätt ska man titta i vård- och underhållsplanen när någon förändring ska göras. Finns det därefter fortfarande frågor så får förvaltningen vända sig till länsstyrelsen.
– Kyrkogårdsförvaltningen gör den första bedömningen. Därför är det viktigt med kompetent personal, säger Alice Öberg. Behöver de råd kan de vända sig till oss.
– Kyrkogårdarna är en skyddad miljö. Det är inte bara att ta bort stenar och göra gräsmattor. Och skötsel och underhåll är fullt finansierat genom begravningsavgiften. Man ska komma ihåg att kyrkogårdarna som helhet med alla sina gravplatser, är skyddade.
– Kyrkogården är paradisets trädgård, fortsätter hon. Den är Svenska kyrkans ansikte utåt. Människor hör av sig till länsstyrelsen med klagomål om de vanskötts.
Just nu skissar länsstyrelsen på en information till församlingarna i Skåne län. Innehållet är en sammanfattning av svaret som arbetsgruppen fick från Riksantikvarieämbetet och Kammarkollegiet.
Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet gör samma tolkning; återlämnade gravanordningar ska i första hand stå kvar om platsen inte behövs för annat ändamål.
– Men ibland behöver hela områden förändras, säger Alice Öberg. Vi har i dag nya begravningsskick och det finns ett upparbetat behov av att gestalta de områden som löpande har tömts och blivit till gräsmattor. Det finns bra lösningar som är billiga. Att släppa upp gräsmattan och göra äng på begränsade inramade delar och plantera några träd är exempel på vackra kostnadseffektiva lösningar. De bidrar dessutom till den biologiska mångfalden, en dubbel vinst.
Alice Öberg tycker att församlingarna ska lägga ut vård- och underhållsplanerna på sin hemsida så att församlingsborna kan vara delaktiga i hur kulturarvet på kyrkogården sköts.
– En kyrkogård är levande material. Regelverken och komplexiteten har ökat. Det viktigaste är att alla kyrkogårdsförvaltningar upprättar en lagstadgad vård- och underhållsplan. Dessutom bör församlingen anställa en kunnig person som förstår hur planen ska användas.
