Kyrkostyrelsen: Stiften bör samarbeta mer när ekonomin krymper

Stiftssamverkan ligger i tiden. I våras presenterades kyrkostyrelsens utredning ”Att kroka arm – om ökad stiftssamverkan”, och i kyrkostyrelsens budgetskrivelse till årets kyrkomöte är stiftssamverkan ett viktigt tema.

Samverkan underlättar 

Kyrkostyrelsen pekar på att kyrkans minskade intäkter kommer att ställa krav på nya sätt att arbeta. Styrelsen menar att nationell nivå redan idag har svårt att hantera alla uppdrag som läggs på kyrkokansliet av kyrkomötet, och ser därför en framtid då stiften tar ett bredare ansvar.

- Vi har frågor som rör stift och församlingar på nationell nivå, och vi har i uppdrag att främja stiften. Det vi ser är att fler frågor kan hanteras genom en ökad samverkan mellan stiften, säger Wanja Lundby-Wedin, förste vice ordförande i kyrkostyrelsen.

Redan idag samverkar stiften direkt med varandra i frågor som till exempel rör utbildning, telefonilösningar och pilgrimscentrum. Kyrkostyrelsen tror att fler områden kan bli aktuella.

Kyrkoordningen hindrar inte

- Det arbete som tjänar på att göras på ett ställe ska ligga på nationell nivå, men om det fungerar bättre på stiftsnivå ska det göras där. Ett aktuellt exempel är Ung resurs, där stiften skulle kunna samverka utan att vara beroende av nationell nivå, säger hon.

Utredningen ”Att kroka arm” kom fram till att det egentligen inte finns några bestämmelser i kyrkoordningen som förhindrar en fördjupad samverkan mellan stiften. Det finns dock skrivningar som kan vara svårtolkade, och kyrkostyrelsen lägger därför fram förslag på ändringar i kyrkoordningen som under hösten 2024 kommer att remitteras till stiften. 

Ett av förtydligandena handlar om ansvar. Även om ett stift enligt kyrkoordningen har ett uttalat ansvar för ett område, så innebär det inte att varje enskilt stift måste ha en person anställd som utför uppgiften. Ett mindre stift, med begränsade resurser, kan till exempel samverka med andra stift för att lösa olika uppgifter.

Önskan, inte beslut

- Det behöver vara tydligt att även om man är ansvarig för en fråga så behöver man inte utföra den själv. Men det är egentligen ingen förändring i ansvar, säger hon.

Även om det finns en önskning om att stiften ska gå i denna riktning så är Wanja Lundby-Wedin tydlig med att stiften är självständiga, och att det är stiften själva som beslutar om eventuell samverkan.

- Vi har under flera år haft dialog med stiftsstyrelsernas presidier, och det har varit mycket fruktbart. Presidierna är inte beslutsmässiga församlingar, men vi är överens om hur vi hanterar frågor och då går det att komma framåt.