Ingen risk för krock mellan kyrkovalet och eventuellt extraval

Den 19 september hålls kyrkovalet. En del av valförrättarna tjänstgör också vid de allmänna valen, och vissa av vallokalerna som används under kyrkovalet används även vid allmänna val.

– Ett extraval hade därför inte kunnat hållas samma dag, säger Anna Nyqvist.

– Men risken fanns för att valen skulle kunna överlappa varandra tidsmässigt. Den risken har minskat avsevärt eftersom inget beslut om extraval fattats ännu. 

Talmansrundorna kan enligt talmannen komma att ta upp till en månad, och därför har risken minskat för överlappning om ett extraval skulle bli av.

– Och det inkluderar förtidsröstningen, som påbörjas tio dagar före ett extra val, säger hon.

Anki Bondesson, kyrkovalledare på kyrkokansliet, gör samma bedömning.

– Vi följer utvecklingen noggrant. Och eftersom talmansrundorna just startat tror vi att risken för att ett extraval ska krocka med  kyrkovalsdagen eller veckan nog är väldigt liten. Det undanröjer vår oro för konkurrens om lokaler, material och personalresurser. 

Jan Strid, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på kyrkoval, säger att risken är stor för att valdeltagandet i kyrkovalet påverkas om det blir ett extraval, även om valen inte överlappar.

– Kyrkovalet skulle förlora uppmärksamhet efter ett beslut om ett extraval. För då skulle riksdagspartierna, Centern, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, omedelbart dra igång sina valkampanjer och satsa stora resurser på dem. Kyrkovalet skulle hamna i skymundan.

– Fokus hos C, S och SD skulle förflyttas, vilket skulle påverka deras kyrkovalskampanjer och valdeltagandet skulle därför sjunka. Men det kan gynna Posk och andra nomineringsgrupper som inte är riksdagspartier, säger Jan Strid.