– Ekumenik har ibland inneburit att ge en så god version av sin egen tradition som möjligt, och samtidigt säga att om vi bara förstår problemen mellan kyrkorna så löser det sig, säger Paul D Murray, professor i systematisk teologi vid Durhams universitet, som var en av föreläsarna på en internationell konferens om receptiv ekumenik på Sigtunastiftelsen i slutet av juni.
– Receptiv ekumenik vill göra motsatsen och säger att om det finns återkommande problem i vår tradition behöver vi verkligen titta på det, säger Paul D Murray.
– Det finns de som har sämre erfarenheter av ekumenik där undervisningen har kommit ovanifrån. Därför fokuserar den receptiva ekumeniken på att lära och ta emot, men med integritet, säger Sara Gehlin, teologie doktor och lektor vid Enskilda högskolan i Stockholm, som var med och organiserade konferensen.
Hon har även medverkat i en arbetsgrupp som har arbetat med receptiv ekumenik inom Sveriges kristna råd.
Ett av många verktyg
– Receptiv ekumenik gav oss en metod som fick människor att sänka garden, eftersom det bara handlar om att lära och ta emot. Ingen var rädd att någon skulle överföra nånting.
På Durhams universitet arbetar man med och forskar om den receptiva ekumeniken. Paul D Murray menar att den är ett av de verktyg som kan finnas i en verktygslåda för ekumenik, men att den också är något som behövs just nu när det verkar som en del av de tidigare ekumeniska traditionerna har tappat energi.
– Då kan man fundera; okej, ska vi säga att ekumeniken har nått vägs ände och att vi får nöja oss med att alltid vara delade kyrkor?
Paul D Murray som är katolik ser att den katolska kyrkan och andra kyrkor under samma period internt har börjat titta på sina svårigheter.
– Den katolska kyrkans svårigheter, som sexuella övergrepp av präster, frågor om hur kvinnor kan ha fullt tillträde till kyrkan och lekmännens plats i katolska kyrkan, har kommit upp till ytan.
Murray menar att i den stunden av nöd och frustration bjuder receptiv ekumenik in till att titta på andra för att kunna reparera sina egna svagheter.
Ögon av längtan
– Vi får titta med ögon av längtan på det som är vackert i en annan tradition. Då kommer relationen att förändras.
Sara Gehlin har funderat på hur den receptiva ekumeniken fungerar när det gäller frågor som är viktiga i svensk kristenhet. Hur kan man ta tillvara andras traditioner om man har helt olika uppfattningar om till exempel mission eller jämställdhet?
– Metoden fungerar ofta i frågor som är kluriga att lösa, enligt min erfarenhet, eftersom receptiv ekumenik fokuserar på lärande. Men det är viktigt att det är ett tryggt rum och att man reflekterar kring maktförhållandena i gruppen.
– Inte alla situationer är redo för det. Det krävs att resan har kommit fram en bit där missförstånden och karikatyrerna av varandra är borta, säger Paul D Murray och utvecklar:
– Receptiv ekumenik är ett instrument som passar att använda när vi är sårbara och vi hittar partners som kan hjälpa oss.
