Majoritet vill ha procentspärr till kyrkomötet

I en motion till kyrkomötet föreslås ett införande av en procentspärr för val till kyrkomötet. 

Jesper Eneroth, gruppledare för Socialdemokraterna (S) och Olle Reichenberg, gruppledare för Borgerligt Alternativ (BA) är huvudmotionärer, men motionen har också skrivits på av gruppledarna för Vänstern i Svenska kyrkan (Visk), Centerpartier (C) och Öppen kyrkan (Öka) samt Per Lindberg från Partipolitisk obundna i Svenska kyrkan (Posk).

Motionärerna framhåller vikten av att de nomineringsgrupper som finns i kyrkomötet också är representerade i alla kyrkomötets utskott.

– Om man inte är med i utskottsarbetet för att man inte har mandat, då är det ett demokratiskt problem, för då har man inte varit med i diskussionerna som föranleder beslut i kyrkomötet, säger Marjut Ervasti, gruppledare för Visk. 

Föreslog spärr på fyra procent

I motionen hänvisas till Svenska kyrkans demokratiutredning från 2006 där en spärr föreslogs. I utredningen övervägdes dels en spärr på tre procent, då det är den lägsta procentsats som krävs för att en nomineringsgrupp ska få åtta mandat och därmed tillräckligt antal ledamöter för att ta plats i alla utskott, dels en spärr på sex procent som krävs för att få tillräckligt många mandat för att både ha ordinarie ledamöter och ersättare i de åtta utskotten. 

I slutändan landade utredningen i att föreslå en spärr vid val till kyrkomötet på fyra procent, men något förslag på ändring i kyrkoordningen lades aldrig fram av kyrkostyrelsen. 

I motionen till årets kyrkomöte föreslås ingen exakt procentsats, utan man vill att kyrkomötet ska besluta “att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma till kyrkomötet med förslag till ändringar i kyrkoordningen.”

– Vi  tänker oss i alla fall, min nomineringsgrupp, att man ska ha en så låg procent som möjligt som samtidigt stärker det demokratiska arbetet, säger Marjut Ervasti, men menar att hon, av respekt för arbetet med det förslag som nu ligger, inte vill föregripa diskussionen i utskottet med att ge en exakt procentsats. 

Motionärerna tycker också att tiden är inne för att förändra ordningen för utjämningsmandat och föreslår att “utjämningsmandat endast fördelas mellan de nomineringsgrupper som först erhållit minst ett fast valkretsmandat i någon av valkretsarna.” På så sätt kan inte små nomineringsgrupper utan förankring i något stift ta sig in i kyrkomötet med hjälp av utjämningsmandat.

Flera nomineringsgrupper riskerar att åka ut

De gruppledare som ställt sig bakom motionen representerar nomineringsgrupper med 199 av kyrkomötets 251 mandat, det vill säga över två tredjedelar av rösterna. Om gruppernas ledamöter tycker som gruppledarna så finns en stor majoritet för att förslaget ska gå igenom.   

En som inte ställer sig bakom förslaget är Margaretha Herthelius, gruppledare i kyrkomötet för Fria liberaler i Svenska kyrkan (Fisk). 

– Det är flera grupper som skulle utestängas då och det tycker jag vore väldigt, väldigt olyckligt. Det gör att det är risk för att återgå till en större politisering utifrån de partier som finns på riksnivå. Det tycker jag vore mycket olyckligt, säger hon. 

Fisk fick 1,6 procent av rösterna i kyrkovalet 2021 och har fyra ledamöter i kyrkomötet. Margaretha Herthelius tycker att partiet löser det bra även om de inte kan närvara i alla åtta utskott. 

– De övriga fyra utskottet kommer vi bevaka utifrån de skrifter som finns, och så får vi ta det i samband med andra sessioner att gå in och svara upp där och rösta om det blir några omröstningar.