Många beklagar att Hagia Sofia åter blir moské

Hagia Sofia var Konstatinopels främsta kyrka i 900 år. 1453 erövrade turkarna staden och gjorde kyrkan till moské. 1934 blev den museum, men nu ska den bli moské igen. Foto: Lars Hillås

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogans beslut att återigen låta den 1500 år gamla kyrkan Hagia Sofia bli en muslimsk helgedom, har rört upp känslorna hos delar av omvärlden.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Hagia Sofia var Konstatinopels främsta kyrka i 900 år. 1453 erövrade turkarna staden och gjorde kyrkan till moské. 1934 blev den museum, men nu ska den bli moské igen. Foto: Lars Hillås

Uppdaterad

Religiösa och politiska ledare över hela världen protesterar nu mot Turkiets beslut att förvandla den bysantinska museikatedralen i Istanbul till moské.

Men i Turkiet firade de religiöst konservativa fredagens domstolsbeslut som upphävde byggnadens 80 år gamla museistatus. En dom som snabbt följdes av ett presidentdekret om att byggnaden nu ska bli moské.

Under sin 1500-åriga historia har Hagia Sofia varit både katedral och moské. Idag är Haga Sofia ett världsarv och ett museum där islam och kristendom samsats sedan 1934.

FN-organet Unesco uppmanade tidigare Turkiet att inte ändra byggnadens status utan diskussion och ”beklagar nu djupt” beslutet. Katolska kyrkans ledare, påve Franciskus, säger att det smärtar honom mycket att Turkiet beslutat att göra museet och världsarvet Hagia Sofia i Istanbul till moské, rapporterar TT.

När EU:s utrikesministrar möttes i Bryssel under måndagen var Turkiet och en rad aktuella problemområden kring turkiskt agerande, huvudämne. Beslutet att göra Hagia Sofia-muséet i Istanbul till en moské igen fördömdes gemensamt av de 27 EU-länderna.

Det här beslutet kommer oundvikligen att göda misstro och öka spänningarna mellan religiösa samfund, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell på sin presskonferens efter mötet, rapporterar TT.

I Grekland har kulturminister Lina Mendoni kallat beslutet ”en öppen provokation mot den civiliserade världen,” och den grekisk-ortodoxa kyrkans ledare, patriark Bartholomeus av Konstantinopel, har varnat för att motsättningarna mellan muslimer och kristna nu kan öka

Också Kyrkornas världsråd, med sina 350 medlemskyrkor världen över, har uttryckt sin ”sorg and bestörtning”.

Men omvärldens protester riskerar att ytterligare stärka den turkiska nationalismen, och president Erdogan, som är i starkt behov av att förbättra sin popularitet som dalat i takt med ekonomin och en stigande arbetslöshet.  

President Erdogan, som behöver stärka sin popularitet, öppnar Hagia Sofia som moské igen, som han lovat sina följeslagare. Foto: TT

Erdogan själv underströk vid en presskonferens att landet utövar suveränitet över sitt land, och att Haga Sofias framtid  alltså inte angår någon utanför Turkiet.

De första muslimska bönerna inne i helgedomen tros komma att hållas redan den 24 juli.