Migrationsverket: "Vi behöver stärka kompetensen"

Kyrkans tidning har berättat om de kristna konvertiterna Mohammad Ahmadi och Abolfazl Abdoullahi. Trots att de länge var aktiva i sina församlingar och hade skriftliga intyg från präster och församlingsmedlemmar, ansågs de inte genuina i sin tro och skulle utvisas till Afghanistan.

Carl Bexelius, rättschef vid Migrationsverket, framhåller att skriftliga intyg bara är en del av den bevisning som myndigheten tar ställning till i ett asylärende.

– Det är en väldigt svår uppgift, men det kan inte vara någon annan än Migrationsverket som gör bedömningen i det enskilda fallet.

Varför anses en handläggare vara bättre skickad att göra en bedömning efter att kanske ha pratat med en asylsökande i tre timmar, än en doppräst?

– Det är klart att ett intyg från en präst har ett värde men det är inte bara det vi utgår från, utan vi har skyldighet att utreda den enskildes berättelse som är avgörande när vi ska ta ställning till om personen har gjort sannolikt att han tillhör en viss grupp. Det tror jag är en annan fråga än den som en präst eller en pastor ska ta ställning till inför ett dop.

I artikeln om Mohammad Ahmadi beskrev prästen Josefin Forsberg sin känsla när hennes dopbevis avfärdades av Migrationsverket och migrationsdomstolen.

– De påstår ju att jag har begått tjänstefel, sa hon.

"Prästerna har inte det uppdraget"

Men Carl Bexelius återkommer till att rollerna innebär olika uppdrag och att Migrationsverkets uppgift är att bedöma om en konversion är sannolik.

– Prästens har varken uppdraget eller befogenheten att göra den bedömningen. Man har inte gett ett mandat till externa parter att avgöra den här frågan, utan det är Migrationsverket som ska göra det.

Beslutet att utvisa Abolfazl Abdoullahis anmäldes till FN:s tortyrkommitté som förra året kritiserade Sverige för att bland annat inte ha tillmätt skriftlig bevisning verkligt värde eller ha tagit hänsyn till hans utbildningsbakgrund och uppgifter om psykisk ohälsa som kan ha påverkat hans förmåga att framföra komplexa teologiska resonemang.

Inga ändrade rutiner

Fällningen har inte lett till några förändringar i Migrationsverkets arbetsmetoder.

– I våra skrivningar har vi gjort referenser till det här avgörandet, men det är inga ändrade rutiner.

Varför ska någon lita på ett enda beslut som Migrationsverket fattar när detta beslut var behäftat med sådana brister?

– Den här typen av ärenden är bland de svårare att avgöra. Och det kommer någon gång att bli fel, det kommer vi aldrig ifrån. Men vi gör allt vi kan för att inte fatta felaktiga beslut.

"Något man borde skämmas över"

Advokaten Ruth Nordström, som för Abolfazl Abdoullahi räkning skickade hans ärende till FN:s tortyrkommitté, beskrev fällningen som ”något man borde skämmas över”.

Men Carl Bexelius skäms inte. Han menar att det inte är rimligt att förväntas känna skam när ett avgörande i en domstol eller i en instans som FN:s tortyrkommitté, går emot ett beslut som Migrationsverket har fattat.

– Om man utifrån det säger att man ska skämmas, då tror jag att hela grunden i systemet faller. Så kan vi inte se på den här verksamheten. Vi försöker vara professionella och göra bedömningar i varje enskilt fall, så gott vi kan utifrån de förutsättningar vi har. Det är ingen som tar detta lättvindigt.

Kompetensen behöver stärkas

Vid ett möte i våras med Carl Bexelius och andra företrädare för Migrationsverket förde Sveriges kristna råd fram åsikten att den rättsliga styrningen kring konvertiters asylärenden måste uppdateras. Dessutom diskuterades hur kunskapen om konversion som asylskäl ska bli bättre hos myndighetens personal.

– Jag håller med om att vi behöver stärka kompetensen, för det är svåra frågor, säger Carl Bexelius.

På vilket sätt anser du att kompetensen brister?

– Ju mer sekulärt ett samhälle blir, desto längre bort kommer religionen som en del i vardagen. Därmed tror jag att man tappar en naturlig förståelse för religionens roll och värdet för den enskilde. Bara det perspektivet tror jag är något som man behöver påminna sig om.

Kunskapsluckor om dopet

Som konkret exempel på kunskap som kan saknas hos Migrationsverkets personal nämner han dopet:

– Vad föregår det? Vad är det för sammanhang och hur arbetar man innan man kommer fram till beslutet? Och hur ser processen ut? Jag tror att det finns saker som vi skulle kunna lära oss.

Thord Eriksson