Motstånd när Schweiz-församlingar slås ihop

Sedan 2012 finns två separata församlingar i Schweiz. Lausanne-Genève-Bern i väst och Zürich-Basel i öst, båda med var sin utsänd kyrkoherde och diakon.

I slutet av mars fattade kyrkostyrelsen beslut att bilda en ny församling i Schweiz och upplösa de två som finns i dag.

– Församlingen måste kunna bära sig i framtiden med engagemang från både församlingsmedlemmar och förtroendevalda. Jag tänker också att man får bättre ekonomiska förutsättningar med en församling, säger Skut-chef Rickard Jönsson.

Var sätet för den nya församlingen ska vara eller om antalet utsänd personal ska minska har kyrkostyrelsen ännu inte tagit ställning till.

– Det är något vi tittar på tillsammans med församlingarna. Min förhoppning är att det nya ska vara skapat till årsskiftet.

Ser du några risker med beslutet?

– Vi kommer inte ifrån att det blir en större mobilitet och det är givetvis inte något man önskar.

Beslutet är ett resultat av en utredning av verksamheten som biskop emeritus Per Eckerdal gjort. Han föreslog en sammanslagning till en församling i Zürich, med fler lokala kyrkokommittéer och tre utsända.

Utredningen av Schweiz är den första i raden av många planerade utredningar.

– Alla församlingar kommer att vara föremål för en utredning på ett eller annat vis. Det vi tittar på är hur vi kan skapa hållbara förutsättningar för församlingarna framåt.

För att spara pengar?

– Vi arbetar med ärkebiskopens begrepp om hållbarhet som innefattar flera saker. Det är klart att vi måste göra något från Skut för att möta kyrkostyrelsens mål för 2030, men jag tror det är viktigare att titta på församlingslivet. Det handlar om att skapa långsiktig hållbarhet där det finns folk som kan bära församlingen.

Anna Tengå, ordförande i kyrkorådet i Zürich-Basel, säger att det finns viss kritik om att församlingarna inte har fått vara tillräckligt delaktiga i processen kring utredningen.

– Vi har lite olika uppfattningar, men jag tycker utredningen var bra och tycker inte att vi har blivit helt överkörda. Det har funnits viss transparens, men det hade kunnat vara bättre, säger hon.

När utredningen var klar gjordes en omröstning på mejl inom kyrkorådet. Runt hälften motsatte sig en omorganisation och runt hälften röstade för Eckerdals förslag, berättar Anna Tengå.

– Jag röstade för. Vi får så lite pengar och får mindre gåvor och då kan jag inte förstå hur man ska kunna ha två församlingar i Schweiz som är ett så pass litet land. Men många tycker att det är olämpligt och olyckligt.

Lena Borgensten har varit engagerad i utlandskyrkan sedan 80-talet, är vice ordförande i kyrkorådet i Zürich-Basel och ledamot i rådet för Svenska kyrkan i utlandet.

– Jag ifrågasätter hur kyrkostyrelsens beslut ska kunna genomföras exakt som det är formulerat nu. Vi är så lokalt förankrade här. Risken är att det blir mer byråkrati, fler dyra resor och en dragkamp om var det nya kontoret ska vara.

– Men nu ska vi titta på hur det ska fungera framåt, i samrådet mellan de två församlingarna, och vi kommer att få till en bra lösning.

Kyrkans Tidning har sökt företrädare för den västra församlingen, som avböjer intervju.