Utredningen av Schweiz är den första i raden av många planerade utredningar.
– Alla församlingar kommer att vara föremål för en utredning på ett eller annat vis. Det vi tittar på är hur vi kan skapa hållbara förutsättningar för församlingarna framåt.
För att spara pengar?
– Vi arbetar med ärkebiskopens begrepp om hållbarhet som innefattar flera saker. Det är klart att vi måste göra något från Skut för att möta kyrkostyrelsens mål för 2030, men jag tror det är viktigare att titta på församlingslivet. Det handlar om att skapa långsiktig hållbarhet där det finns folk som kan bära församlingen.
Anna Tengå, ordförande i kyrkorådet i Zürich-Basel, säger att det finns viss kritik om att församlingarna inte har fått vara tillräckligt delaktiga i processen kring utredningen.
– Vi har lite olika uppfattningar, men jag tycker utredningen var bra och tycker inte att vi har blivit helt överkörda. Det har funnits viss transparens, men det hade kunnat vara bättre, säger hon.
När utredningen var klar gjordes en omröstning på mejl inom kyrkorådet. Runt hälften motsatte sig en omorganisation och runt hälften röstade för Eckerdals förslag, berättar Anna Tengå.
– Jag röstade för. Vi får så lite pengar och får mindre gåvor och då kan jag inte förstå hur man ska kunna ha två församlingar i Schweiz som är ett så pass litet land. Men många tycker att det är olämpligt och olyckligt.
Lena Borgensten har varit engagerad i utlandskyrkan sedan 80-talet, är vice ordförande i kyrkorådet i Zürich-Basel och ledamot i rådet för Svenska kyrkan i utlandet.
– Jag ifrågasätter hur kyrkostyrelsens beslut ska kunna genomföras exakt som det är formulerat nu. Vi är så lokalt förankrade här. Risken är att det blir mer byråkrati, fler dyra resor och en dragkamp om var det nya kontoret ska vara.
– Men nu ska vi titta på hur det ska fungera framåt, i samrådet mellan de två församlingarna, och vi kommer att få till en bra lösning.
Kyrkans Tidning har sökt företrädare för den västra församlingen, som avböjer intervju.