Därför är det svårt att leva ett judiskt liv i Sverige - utredning lämnad till regeringen

- Att stärka förutsättningarna för att leva ett judiskt liv i Sverige är en viktig och prioriterad fråga för regeringen. Många unga judar som jag har mött det senaste året uttrycker en önskan att kunna forma sin judiska identitet utifrån sin kultur - inte bara utifrån Förintelsen eller i relation till antisemitiska hot, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande, efter att hon tagit emot utredningen: Utredningen Ett starkt judiskt liv för framtida generationer Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige 2025–2034.

- Jag ser fram emot att läsa betänkandet och arbeta vidare med förslagen som berör angelägna och tyvärr alltför aktuella frågor. säger kulturministern.

Mer satsas på andra minoriteter

Utredaren konstaterar att kommuner och regioner i lägre utsträckning arbetar med den judiska minoritetens rättigheter än andra gruppers, samt att det görs få insatser för att stärka judisk kultur och jiddisch. 

Det blir tydligt i jämförelse med andra minoritetsspråk så som finska, meänkieli och samiska där det finns förvaltningsområden och det finns en strategi för romsk inkludering. Någon motsvarande strategi för att stärka den judiska minoriteten eller något förvaltningsområde för jiddisch finns dock inte. 

Flera hinder att leva som jude i Sverige

Utredningen framhåller att det finns flera hinder inom olika områden som begränsar möjligheterna att leva som jude i Sverige. Av dessa anses det största hindret vara den utbredda antisemitismen i samhället och den bristande tryggheten och säkerheten som finns kring judiska institutioner. Detta får konsekvenser både på individnivå och bredare genom att det försvårar för judiska organisationer att verka och utvecklas i Sverige. 

Sammanhang så som skolor och föreningar  spelar en central i det judiska vardagslivet och ses också som en viktig kanal för att föra över judisk identitet, kunskap och kultur. Dessa forum beskrivs även spela en viktig roll för att barn och unga ska känna sig trygga i och ha en positiv inställning till sin judiska identitet. Att utbudet av sådana sammanhang är fokuserat till storstäderna gör att det finns olika förutsättningar för att leva ett judiskt liv i olika delar av landet.

Ett annat hinder är den bristande kunskap och förståelse hos offentligt anställda som möter den judiska minoriteten i olika sammanhang. Den bristande kompetensen leder i sin tur till att beslut fattas som begränsar möjligheterna att leva ett judiskt liv.

Åtgärder och strategier för att stärka judiskt liv

Utredningen slår fast att det är nödvändigt med ett sammanhållet och långsiktigt arbete som omfattar både statlig, regional och kommunal nivå. För detta föreslås att en nationell strategi ska genomföras åren 2025-2034. En viktig del i det arbetet anses vara att den judiska minoriteten involveras och får vara delaktig. Utredningen mynnar ut i fem målsättningar som ska resultera i att det judiska livet i Sverige stärks. Målen är:

1: Judar i Sverige kan leva öppet, tryggt och säkert

2: Det finns goda möjligheter att leva ett judiskt liv och att överföra judisk kultur och traditioner till barn och unga

3: Det finns stärkt kunskap, utbildning och forskning om judiskt liv och i judiska studier

4: Judisk kultur och svensk-judiskt kulturarv är mer synligt i det svenska samhället

5: Det offentligas arbete med jiddisch är relevant och framåtsyftande