Naturupplevelse och reflektion i ottan från norr till söder

Gökottor hålls ofta i samband med Kristi himmelsfärdsdag. På bilden en gökotta i Uppsala Näs, 2021. Foto: Magnus Aronson/Ikon

Kristi himmelsfärds dag innebär gökotta i många av Svenska kyrkans församlingar, med naturupplevelser i form av snö i norr och göken som gal i söder.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Gökottor hålls ofta i samband med Kristi himmelsfärdsdag. På bilden en gökotta i Uppsala Näs, 2021. Foto: Magnus Aronson/Ikon

I Vindelns församling i Luleå stift firas två gökottor, en i Runes backe i Norrfors och en i Almagrundet, Ramsele. Kyrkoherde Magnus Aasa leder gökottan i Runes Backe. 

– Det är klart att det är snö kvar, men solen ligger på och vägarna är bara, så det blir nog fint säger Magnus Aasa som endast har varit i Vindelns församling ett år men som tror att gökottan har firats i församlingen sedan ”urminnes tider”.

En annan naturupplevelse

Magnus Aasa

– Vi möts på höjder för att påminna oss om Kristi himmelsfärd. Det här är ju en gudstjänst som fullbordar påskens budskap. Nu återvänder Jesus till Fadern och vi väntar på pingsten med Anden. Där stod lärjungarna kvar efter Jesu himmelsfärd, men så sa nån ”Här kan vi ju inte stå och glo”. Sedan gick de till Jerusalem för att vänta. Be och vänta.

– Man kan säga att det är en förväntansgudstjänst. Se där, då är ju min predikan klar.

Hör göken gala

Många mil söderut finns Södra Sandby församling i Lunds kommun och gökottan bjuder på en annan sorts naturupplevelse än den i Vindeln.

Katarina Koos

– Vi har ju helt grönt här och jag hoppas på mycket fågelkvitter under gökottan. Man hör ofta göken där kyrkan är belägen, eftersom det är ett stort fågelområde, berättar Katarina Koos, musiker i Södra Sandby församling.

– Jag har valt dragspelsvänliga psalmer och vi kommer att sjunga psalm 158 ”Till himlen Herren Jesus for” som ju är den enda psalmen speciellt till Kristi himmelsfärd. Dessutom ”Den blomstertid

nu kommer”, det är bra med en psalm där folk klara sig utan böcker och papper.

Hoppar på frälsarkransen

Favoriten till dragspel är psalm 751 ”O, vad världen nu är skön”.

– Den blir fin med dragspel och så blir alla så glada när vi sjunger den.

Tidigare har Södra Sandby församling firat gökotta tillsammans med en annan församling och då har den hållits uppe på ett berg. I år ordnar de själva gökottan och kommer att hålla till utanför kyrkan där det finns en stor frälsarkrans av målade stenar.

–Vi har haft ringen i några år och den är fin att sitta på och barnen tycker om att hoppa på stenarna, säger Katarina Koos som tror att det kommer 60-70 personer på gökottan.

Inre och yttre vandring

I Kungsörs församling i Västmanland hålls gökotta vid labyrinten på Jägaråsen. Labyrinten kallas också drottning Kristinas ridbana och enligt sägen ska den ha använts av drottningen när hon vistades i området under 1600-talet. Efter gudstjänsten på Jägaråsen inbjuds deltagarna att vara med på pilgrimsvandring längs åsen.

Solveig Enlund

Vi går på åsen som är väldigt fin, med vacker natur nedåt på ena sidan. En pilgrimsvandring är ju en yttre vandring men också en inre, med reflektioner och mycket tystnad, säger Solveig Enlund

Gustafsson, komminister som är ansvarig för pilgrimsvandringarna i församlingen tillsammans med diakoniassistent Cecilia Molin.

– Vi tycker att det är ett fint tillfälle att ha en vandring i samband med gökottan, då kan vi ju plocka upp det som det har pratats om under gökottan i våra reflektioner, säger Solveig Enlund Gustafsson.

Fakta: Gökotta

  • Gökotta är en utflykt, en picknick  i naturen tidigt en vårmorgon, ofta på Kristi himmelsfärdsdag, vid den tid då göken börjat gala.
  • Ursprungligen var gökottan kanske främst en naturupplevelse då man njöt av vårens prakt och lyssnade på skogens fåglar. Men den kom att få alltmer prägel av fest och sång och musik blev ofta stående inslag, gärna till toner av mässingsblåsorkester. 
  • Gökottan fick en vidare spridning först i början av 1900-talet, inte minst inom folkrörelserna, eftersom många föreningar tog upp den i sin programverksamhet. I kristna sammanhang hålls ofta en gudstjänst i samband med gökottan.

Källa: NE och Folkrörelsearkivet för Uppsala län