Nu är kvinnorna fler

Bland prästerna inom Svenska kyrkan är nu könsfördelningen nästan helt jämn. Ny statistik från Svenska kyrkans arbetsgivarorga­nisa­tion, Skao, visar till och med att det nu finns något fler kvinnor: 1 533 präster är kvinnor, 1 527 är män.

Enligt den skrivelse om jämställdhet som kyrkostyrelsen ­tagit fram till kyrkomötet var antalet 1 483 män och 1 433 kvinnor, men den siffran är från 2018. Den nya statistiken bygger på en körning av Skao:s statistik från hösten 2019. 

– Det finns också ett hierarkiskt perspektiv i det här. Fortfarande är bara 37 procent av kyrko­herdarna kvinnor, säger Erik Gyll, gruppledare för metodutveckling på kyrkokansliet.

Många av kyrkans andra yrkesgrupper är antingen mansdominerade eller kvinnodominerande. Det är dock vanligare att kvinnor har mer traditionellt manliga yrken än att män arbetar i traditionellt kvinnliga yrken. 

– Diakonerna är till 89 procent kvinnor och där har det inte hänt något sedan 1985, säger Erik Gyll.

– Även om vi kommit långt finns det en maktaspekt som är baserad på kön och så länge det finns en skevhet måste vi jobba vidare med det. För jämställdhet handlar i slutändan om värdighet.

I de olika yrkesgrupperna tjänar i regel männen några tusenlappar mer i månaden, men det finns undantag och yrken där kvinnorna tjänar något mer. Manliga präster tjänar i snitt 2 200 kronor mer per månad. Kvinnliga kyrkoherdar tjänar 800 kronor mer och manliga komministrar 500 kronor mer.

Men enligt SKAO är sammanställningen så pass övergripande att det inte går att säga om löneskillnaderna är osakliga. 

Bland de lokalt förtroendevalda är könsfördelningen relativt jämn. Det finns en övervikt av män på ordförandeposten i kyrkofullmäktige och kyrkoråd, samt en övervikt av kvinnor på ordförandeposten i församlingsråd.
 

Bland ledamöterna i kyrkomötet är könsfördelningen helt jämn. Men Erik Gyll påpekar att det trots det finns en skillnad i hur mycket talartid som används av män respektive kvinnor.

Vid förra årets kyrkomöte stod män för 61 procent av alla anföranden.

– Det första steget i att göra något åt normerna är att uttala dem. Rapporten lyfter också normkritik som ett verktyg att använda, i allt ifrån att ta utrymme i talartid, i samtal eller möten.

Andelen ledamöter i kyrkomötet som är under 30 år har ökat från fem procent till sju procent. Men målet från 2014 om att 20 procent av dem som utses till kyrkostyrelsen ska vara under 30 är långt ifrån uppnått. 

Erik Gyll säger att en jämn fördelning av kön, ålder och andra maktordningar är viktig för att skapa bättre arbetsplatser och för att fler av kyrkans medlemmar ska kunna känna sig representerade av de förtroendevalda. 

– Ju mer jämställdhet och bredd vi har, desto mer representativ kommer vi att vara som kyrka. 

Enligt skrivelsen sker det en backlash globalt och Erik Gyll menar att det därför är extra viktigt nu att fortsätta arbeta aktivt med jämställdhetsfrågorna. Kyrkostyrelsen lyfter också att #metoo-uppropen har ökat medvetenheten kring mekanismerna bakom sexuella övergrepp och trakasserier. 

– I #vardeljus-berättelserna ser vi att vi behöver jobba mer med könsroller och jämställdhet. Maktperspektivet är väldigt tydligt och det utgör grunden för vårt framåtarbete, utifrån Metoo men också utifrån corona. Den utsatthet som finns som våld mot kvinnor, hbtq-personer och människor med funktionsvariationer ökar då det sociala utrymmet krymper.