Detta hände på kyrkomötets första dag

Upplägget omfattar sammanlagt 59 personer: 44 ledamöter med rösträtt, 14 biskopar samt kyrkomötets valda sekreterare. Enbart kyrkomötets presidium närvarar på plats i Uppsala under sammanträdena.

Första dagen på kyrkomötets andra session blev ovanligt kort. Debatten om ekonomiutskottets betänkanden, som påbörjades under förmiddagen, beräknades ta omkring tre timmar. men tog bara cirka två timmar.

Måndagens förhandlingar skulle enligt planerna avslutas 15.30, men redan 14:30 var de klara.

Talarlistan var lång när det kom till frågan om verksamhet och ekonomi. Men trots det tog behandlingen av förmiddagens ärenden kortare tid än väntat och vi 11:50 tog kykomötet lunch.

Ekonomiutskottets ordförande, Veine Backenius (C ), presenterade inledningsvis utskottets betänkande och underströk att man i de flesta delar ställer sig bakom kyrkostyrelsens skrivelse, bland annat när det gäller ökat stöd till stiften med anledning av pandemin.

Han lyfte att utskottet föreslår att kyrkostyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stiften göra en kartläggning av vilka behov som finns i församlingarna vad gäller samverkan kring IT och administration, för att sedan återkomma med ett nytt förslag till 2021.

Ekonomiutskottets vice ordförande, Mats Ludvigsson (S), sa att utskottet i grunden är positiv till ett gemensamt löne- och arvodescentrum inom Svenska kyrkan. Han sa att utskottet från början betonat vikten av att församlingarna skulle få komma till tals.

– Utskottet såg fram emot att kyrkostyrelsen till årets kyrkomöte skulle ta fram beräknade kostnader och tidsplan för lönecentret och övriga system. Det har inte skett i den omfattning vi hade önskat. Det finns därför anledning för att här göra ett omtag och ta den tid som behövs i anspråk för att processen ska fungera på ett tilfredsställande sätt framöver.

Wanja Lundby Wedin, (S), kyrkostyrelsens förste vice ordförande, inledde sitt anförande med att redogöra för den ekonomiska situationen för kyrkan som kommer sig av pandemin. Hon biföll ekonomiutskottets förslag för kyrkostyrelsens räkning. Hon lyfte att smittläget försämrats i Sverige och övriga världen.

 

– De ekonomiska förutsättningarna blir sämre och vi ser att det finns församlingar som redan i år kommer ha svårt att få ihop en budget till nästa år.

Hon påpekade att kyrkostyrelsen lagt förslag om verksamhetsinriktning som är tänkta att främja ett långsiktigt kyrkoliv och nämnde lärande och undervisning, klimat och extra stiftsbidrag.

Hon sa att kyrkostyrelsen tar till sig utskottets uppmaning om att genomföra en kartläggning och ge förutsättning för en bredare dialog angående administrativ samverkan.

–  Det arbetet som vi bedrivit på nationell nivå för att minska kostnader har varit framgångsrikt och det kommer trots de allvarliga tiderna fortsätta med full kraft.

Karl-Gunnar Svensson, gruppledare för Kristdemokrater för en levande kyrkan (KR), yrkade bifall till ekonomiutskottets förslag men han ville betona vikten av samarbete med andra organisationer i arbetet mot missbruk och våld i nära relationer.

Två motioner, 2020:12 Våld i nära relationer och 2020:25 Utbildningssatsning kring våld i nära relationer, tar upp frågan och ekonomiutskottet har yrkat bifall till dem.

Daniel Tisell, C, 2:e vice ordförande i kyrkostyrelsen, sa att han godtar ekonomiutskottets förslag att kyrkostyrelsen till att börja med ska kartlägga var församlingar och pastorat befinner sig i sina nuvarande planer för IT-lösningar och administrativa system.

– Det går inte att ställa sig utanför teknikförändringen. Nationell nivå har ett ansvar att bevara och stärka stift och församlingar. Digitalisering innebär förbättring gällande exempelvis effektivitet och säkerhet. Ekonomiutskottet efterlyser en fortsatt belysning av vissa delar inom området digitalisering och samverkan. Kyrkostyrelsen ser positivt på detta.

Leif Nordenstorm, gruppledare för Fria liberaler i Svenska Kyrkan (Fisk), tog i sitt anförande upp de risker han ser med centralisering. Han ifrågasatte om det är rätt väg att gå att börja utreda en sammanslagning av stift.

– Mindre stift som Visby, Karlstad och Växjö kanske försvinner. Jag skulle vilja att ni som kommer från dessa stift reagerar och säger vad ni tycker.

Överlag fanns det ett stort stöd för att bifalla ekonomiutskottets förslag. En del ledamöter talade också för sina motioner som inte fått bifall av utskottet.

Sverigedemokraternas motioner om att skjuta upp eller avveckla kostnadsdrivande klimatsatsningar samt om att se över möjligheten att effektivisera arbetet med den religiösa dialogen, väckte diskussion.

Alexander Christiansson (SD) talade för motionen om att se över den interreligiösa dialogen. Han sa att det finns en otydlighet när man läser biskoparnas skrift om de kyrkliga handlingarna i en mångreligiös kontext.

– Där föreslås en hållning som innebär att alla religioner kan vara en boning för den heliga ande. Som kristen och andedöpt är det svårt att förlika sig med en sådan uppfattning.

– Att Jesus är en hörnsten och den enda vägen till Gud är nämligen fundamentalt för alla de som dagligen lider, förföljs och dör för sin frälsare Jesus. Att påstå någon annat skulle vara ett hån mot alla som genom historien stått upp mot dem som förföljer.

Jesper Eneroth (S) kritiserade Sverigedemokraterna.

– När övriga i kyrkomötet söker att samla sig i en utmanande tid söker ni i SD att splittra.

Han sa att det Sverigedemokraterna återkommande vill skära ner på är satsningar för klimat, flyktingmottagande och interreligiös dialog.

– I år använder man det ekonomiska läget som argument. Ordförande och åhörare, vi ska inte hjälpa människor för att de är kristna, vi ska hjälpa för att vi är kristna.

Aron Emilsson (SD), framhöll att minskande resurser på grund av färre medlemmar och pandemin gör att besparingar krävs

– Jag förstår att Socialdemokraterna har svårt som vanligt att hålla två tankar i huvudet samtidigt

– Vi har bidragit med att identifiera ett antal områden där man behöver se över besparing och också bemöta medlemmarnas egna önskemål om vad Svenska kyrkan ska vara.

Alexander Christiansson (SD), påpekade att debatten borde handlade om ekonomi. Wanja Lundby-Wedin (S), kyrkostyrelsens förste vice ordförande, sa att besparing behövs och att kyrkostyrelsen har fokus på att göra besparingar på nationell nivå.

– Det finns företrädare från en nomineringsgrupp som tror att de är de enda som vill ha besparingar. Ja, de är de enda som vill ha besparingar på klimatsatsningar, migrationssatsningar och satsningar som handlar om att vi ser att andra religioner som viktiga i vårt samarbete.

På en fråga från Fredrik Ottesen (SD) om var besparingar då ska göras sa Wanja Lundby Wedin:

– Det vi haft för ögonen i kyrkostyrelsen när vi tänker på besparingar är att vi ska försöka spara på administrativa frågor och att vi ska bli färre anställda.

– De frågor som ni vill minska är verksamhet, den vill vi försöka behålla och stundtals öka.

Borgerligt alternativs (BA) Bengt Kjellgren och Mats Hagelin talade för sina egna motioner, som inte fått bifall av ekonomiutskottet. Det gällde motion 2020:18 Utdelning av fritt eget kapital och motion 2020:22 Inrättande av Svenska kyrkans bank.

– Vi yrkar bifall till utskottets förslag förutom i dessa frågor. Det råder ingen tvekan om att svenska kyrkan under lång tid framöver kommer få leva med helt andra ekonomiska förutsättningar än tidigare. Eftersom församlingarna kommer drabbas hårdast, behöver det skjutas till mer pengar till dem, säger Mats Hagelin som talade för motion 2020:18.

– Vi anser att det trots allt, väl medvetna om de besparingar som måste göras på nationell nivå, finns ett utrymme för att eventuellt dela ut medel till församlingar direkt. Därför tycker vi att det är viktigt att en utredning kommer till stå så vi kan se om det är möjligt.

Bengt Kjellgren fokuserade i sitt anförande på motion 2020:22 Inrättande av Svenska kyrkans bank, som föreslogs redan 2018 och då fick avslag.

– Eftersom kyrkostyrelsen i sin skrivelse har föreslagit en utredning avseende samordnad kapitalförvaltning har frågan åter aktualiserats och borde kunna behandlas vid detta kyrkomöte. Ett av argumenten 2018 för att inte inrätta en bankrörelse, var att det inte låg inom den grundläggande uppgiften. Det är en självklarhet.

– Men för att ge Svenska kyrkan förutsättningar att i framtiden genomföra den grundläggande uppgiften så behövs en kapitalbas. Alternativet till att själv bedriva bankverksamhet är att betala de finansiella institutionerna, vilket Svenska kyrkan idag med mångmiljonbelopp.

–  Det är ur vårt perspektiv ett märkligt förfarande när vi själva skulle kunna göra det på ett effektivt sätt, precis som kyrkorna i exempelvis Danmark och England, sa Bengt Kjellgren.