I ett uttalande i oktober skriver det norska biskopsmötet att kyrkans officiella uppfattning i årtionden varit att både män och kvinnor är kallade till att vara präster. Den hållningen är praxis bland alla nuvarande biskopar och har antagits av kyrkomötet.
Biskopsmötet skriver att den som har en avvikande åsikt inte får agera på ett sätt som försvårar sina kollegors möjlighet att utöva sin tjänst och uppmanar manliga präster som inte vill samarbeta med kvinnliga kollegor att ta upp det i ett samtal med sin biskop.
– Biskopen måste vidta åtgärder för att se till att inga kvinnor slutar eller tar skada. Det är inte aktuellt i norska kyrkan, säger Olav Fykse Tveit, biskopsmötets ordförande i ett pressmeddelande.
Biskopsmötets besked har mött kritik bland konservativa. Sverre Langeland, präst i Bergen, kallar i en intervju med norska tidningen Dagen uttalandet för en ”maktdemonstration” och Föreningen för Bibel och bekännelse (FBB) har meddelat att man kommer se över sitt förhållande till norska kyrkan. I ett uttalande vänder sig FBB mot att hållningen redan skulle vara praxis inom kyrkan och anklagar biskoparna för att komma med ett dubbeltydigt budskap.
”Dessa präster ges frihet till att ha sin övertygelse så länge den inte får praktiska konsekvenser. Biskoparna uppmanar på det sättet prästerna att handla mot sitt samvete”.
FBB efterlyser även en förståelse för hur arbetsmiljön för präster med en traditionell ämbetssyn kan påverkas.
Biskop Olav Fykse Tveit svarar i en text i Vårt land att den ändrade synen på kvinnliga präster skedde för flera decennier sedan och har byggt på en genomlysning av kyrkans lära och av synen på prästämbetet i lutherska sammanhang. Vidare säger han att det är de ledande organen som ansvarar för arbetsmiljön.
”Det är biskopens ansvar att hantera denna fråga. Det är inte upp till den enskilda prästen att bestämma vem man kan samarbeta med. Huvudprincipen är att alla ska samarbeta med varandra.”
