Det var i kyrkostyrelsens skrivelse Verksamhet och ekonomi till kyrkomötet 2023 som förslaget till en ny demokratiutredning presenterades. Kyrkostyrelsen antog direktiven på mötet i april och utsåg en utredningsgrupp med representanter från nomineringsgrupperna. Arbetsgruppen ska ta fram faktaunderlag kring kyrkans styrning och komma med förslag på förändringar av systemet.
– Det ska bli jätteintressant att få grotta ner sig i det här. Utgångspunkten handlar om att öka tillgängligheten och få fler människor att förstå vad demokrati i Svenska kyrkan står för, säger Marie Johansson (S), ordförande för gruppen.
Är det någon fråga som kommer att bli extra svår?
– Det finns många. Det råder redan i dag olika uppfattningar om indirekta och direkta val till exempel. Men det finns flera frågor där det kan bli diskussion. Jag tror att det är bra att inte bara gå in med principer utan att man verkligen kan ha en dialog om vad som är bra och dåligt.
Direkta eller indirekta val
De direkta valen till samtliga nivåer inom Svenska kyrkan har diskuterats och ifrågasatts sedan de infördes vid relationsändringen år 2000. Indirekta val, särskilt till kyrkomötet, har varit ett återkommande motionsämne. För några år sedan gjordes en jämförande konsekvensanalys som kom fram till att både indirekta och direkta val är demokratiska.
Den nu tillsatta utredningen ska ta ställning för eller emot indirekta val. Digitalisering är ett annat ämne. Möjligheterna för kyrkomötet att mötas digitalt och en högre grad av digitalisering av kyrkovalet ska undersökas.
Påverkan av vikande medlemstal
Det finns också områden som tar avstamp mot en bakgrund av en minskande medlemsbas. Medelåldern bland de förtroendevalda stiger och fler äldre medlemmar avlider än vad som kommer nya via dopet. Utredningen ska utifrån detta titta på vad som kan vara en rimlig storlek på de beslutande organen, hur ofta som kyrkomötet ska sammanträda och hur långa mandatperioderna bör vara.
– Målet är ändå att medlemmarna ska öka och jag tänker att en fråga om demokrati kan skapa intresse för att vara medlem. Men det är klart att har vi ett minskat medlemstal så sätts demokratin på prov. Vi behöver förbereda oss för att vi kanske blir en organisation som växer men också på att vi kanske minskar, säger Marie Johansson.
Hur utredningsarbetet ska gå till praktiskt, som hur material ska samlas in, hur ofta gruppen ska träffas och vilken extern hjälp som ska anlitas är inte klart. Slutredovisning till kyrkostyrelsen sker först i november år 2026.
– Vi börjar med ett uppstartsmöte. Vi gör det här tillsammans och jag tänker att vi kommer behöva möta olika delar av Svenska kyrkans verksamhet. Både ideella, förtroendevalda och anställda.
Procentspärr bereds separat
I analysen ska ingå att följa utvecklingen av de allmänna valen i Sverige samt titta på vilka modeller som andra nordiska kyrkor har. Utredningen ska också redovisa hur de olika förslagen kan påverka kostnader.
När det gäller en procentspärr till kyrkomötet finns redan ett förslag på antingen två eller tre procent som kyrkomötet i år ska ta ställning till. I den frågan ska utredningen bara titta på hur en lokal förankring kan säkerställas, trots en spärr.
