Ny utbildning ska ge fler kyrkomusiker

Behovet är stort att rekrytera nya musiker till Svenska kyrkan. Som Kyrkans Tidning tidigare har berättat, är tre av fyra nu verksamma kyrkomusiker 50 år och äldre.

– Vi har pratat om och tänkt på problemet ett tag och haft en dialog med Svenska kyrkan. Kyrkan har liksom vi sett att vi nu är i ett läge där vi inte har råd att tappa intresserade ungdomar, säger Oskar Ekberg, utbildningsledare på kyrkomusikerutbildningen vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Enligt honom har högskolan som mål att både öka antalet utbildningsplatser till kyrkomusikerprogrammet och det totala antalet sökande. Men man vill också stärka kompetensen hos de unga som söker.

För att komma in på den ordinarie två- eller treåriga högskoleutbildningen krävs att den sökande får godkänt i antagningsprovens alla åtta moment – bland annat klassiskt pianospel, klassisk sång, liturgiskt orgelspel, satslära och kördirigering. Det blir alltså troligen underkänt för den som kan sjunga och spela piano men har alltför svaga kunskaper i något annat ämne. Och om den personen tappar sugen och inte söker igen, har både högskolan och kyrkan missat en framtida kyrkomusiker.

Det är detta problem som den nya preparandutbildningen är tänkt att råda bot på. Den är ettårig och ska ge grundläggande utbildning för 18–23-åringar så att de sedan kommer in på den ordinarie treåriga högskoleutbildningen.

– Du kommer, gör dina prov och blir inte underkänd i något moment. I stället gör juryn en bedömning av helheten. På det sättet blir ingångsnivån mycket mer flexibel, säger Oskar Ekberg.

– Jag tror det kommer att vara möjligt att komma helt oförberedd i ett av ämnena. Då satsar man i stället mycket av preparandåret på det ämnet. Till exempel att skola sin röst, för den som inte tidigare sjungit så mycket.

Preparandutbildningen är enligt Oskar Ekberg också ett sätt att motverka risken för en nedåtgående spiral när det gäller kvaliteten på landets kyrkomusikerutbildningar.

– Kvaliteten måste hållas uppe, för annars får inte kyrkomusikeryrket den status det förtjänar. Och då ser inte unga musikintresserade det som en väg där de kan komma fram.

– Gör vi den här satsningen nu, kommer det att ge effekt på 5–15 års sikt. Då inser studenter att som kyrkomusiker får man utlopp för sitt driv och sin professionella ådra, säger Oskar Ekberg.

Han betonar också församlingarnas ansvar. Församlingar som snabbt behöver personal och därför nöjer sig ibland med att anställa en outbildad eller halvt utbildad kyrkomusiker. Då gör de i längden både sig själva och yrket en otjänst, menar han.

Sista ansökningsdatum till preparandutbildningen är 16 april.