Armenien och Azerbajdzjan har utkämpat två blodiga krig. Konflikten handlar främst om enklaven Nagorno-Karabach, som formellt är en del av Azerbajdzjan, men som bebos av etniska armenier och som sedan Sovjetunionens fall har kontrollerats av armenisk militär. 2020 attackerade Azerbajdzjan enklaven och återtog då stora områden. Flera tusen dog i de striderna, som avslutades med en vapenvila som förhandlats fram av Ryssland. Rysk militär skulle dessutom finnas på plats som en fredsbevarande styrka
Nu kommer rapporter om nya stridigheter. Azerisk militär har beskjutit gränsområden i själva Armenien och fler än 150 personer ska ha dödats. Azerbajdzjans ledning erkänner beskjutningen men hävdar att det beror på armeniska provokationer.
Armenien får nej av Ryssland
Armenien har i detta läge begärt hjälp av Ryssland, som landet har en försvarspakt med, och av den koalition av forna sovjetstater som går under namnet ODKB. Armenien har dock fått nej på sin förfrågan och det är oklart om Ryssland har vilja eller förmåga att ingripa samtidigt som de militära resurserna är ansträngda på grund av kriget i Ukraina.
Garlen Mansourian, som är talesperson för Armeniska riksförbundet, är orolig över utvecklingen.
– Det är hopplöst just nu, säger han.
En utsatt position
Armenien befinner sig i en utsatt position, då landet inte har några egentliga allierade förutom Ryssland. Azerbajdzjan å sin sida har genom de stora olje- och gasinkomsterna kunnat modernisera sin armé med vapen från länder som Turkiet och Israel. När västländerna försöker att minska sitt beroende av Ryssland har Azerbajdzjan blivit en viktig partner.
Garlen Mansourian håller dock inte med om att Ryssland står nära Armenien. Han menar att landet haft en demokratisk utveckling, till skillnad mot Azerbajdzjan som styrts av samma familj sedan landet blev självständigt.
– Armeniens premiärminister har varit i kontakt med väst och behöver få hjälp från EU. Armenien vill ha bra relationer med EU, och vi kan inte förstå varför Armenien inte är lika viktigt som Ukraina, säger han.
Många dog i folkmord
För drygt hundra år sedan dog 1,5 miljoner människor i det armeniska folkmordet, som också innefattade andra kristna befolkningsgrupper. Trots att det gått lång tid är det fortfarande ett levande arv för många armenier. Den gången var det Turkiet som var ansvarigt för morden, ett land som idag stöttar Azerbajdzjan, vilket skapar rädsla och vrede bland många med armeniska rötter.
– Det klart att det alltid finns risken för en fortsättning, säger han.
Kyrkor vädjar om fred
I ett brev till EU vädjar Europeiska kyrkokonferensen (KEK) om ett ingripande. KEK vill att EU arbetar för att upprätta meningsfull dialog mellan Armenien och Azerbajdzjan. KEK menar att det är viktigt att inleda interreligiös dialog för att kunna arbeta för försoning.
KEK gjorde en liknande vädjan till OSCE där man pekar på att premiärministern för Armenien och Azerbajdzjans president nyligen möttes i Bryssel för samtal. Men KEK ifrågasätter Azerbajdzjans ärliga uppsåt, och varnar för att landets ledning försöker pressa Armenien in i en fredsuppgörelse när världen är upptagen av kriget i Ukraina.
