Det är de statliga myndigheterna Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelserna och Statens fastighetsverk som fått uppdraget att bilda rådet. Men även museerna och Svenska kyrkan ska ha representanter med.
Glädjande för Svenska kyrkan
Rådets uppdrag blir att undersöka hur behovet ser ut och vilka åtgärder som krävs för att skyddet av samlingar, kulturhistoriskt värdefulla fastigheter, miljöer och föremål ska fungera så bra som möjligt.
- Vi har önskat oss en samordningsfunktion då det gäller de här frågorna. Så det gläder oss mycket att det kommer till stånd, säger Markus Dahlberg, enhetschef för kulturarvsstöd, på kyrkokansliet.
- Att Svenska kyrkan med självklarhet är med i sammanhanget är också glädjande. Då kan vi säga vilka behov vi ser i församlingar och stift. Man ska inte glömma bort att i kulturmiljölagen är det kyrkliga kulturarvet utpekat som ett intresse för oss alla. Att skydda och kunna ta del av dessa skatter är ett intresse för samtliga svenska medborgare.
Mer samordning behövs
Lagstiftningen slår fast att Svenska kyrkan har som sin uppgift att se till att uppdraget om vård och underhåll av kyrkans kulturarv ska kunna utföras även i en situation med höjd beredskap. Men Markus Dahlberg säger att när det gäller just skyddet vid krig och kris behöver samverkan öka mellan staten och andra aktörer.
- Det är en fråga som går utöver det som är Svenska kyrkans lagenliga krav men där det finns ett stort engagemang för att göra rätt. Då behöver vi samråda med andra.
Vem har ansvaret?
En sak som behöver lösas är hur församlingar bäst kan bevara värdefulla föremål på plats i kyrkorna vid olika tänkbara hot, exempelvis krig.
- Vissa föremål som är kulturhistoriskt mycket värdefulla kan behöva tas från kyrkorummen för att skyddas på ett optimalt sätt, men merparten kommer finnas kvar i kyrkorummen, säger Markus Dahlberg.
Det handlar också om vilket stöd församlingarna kan vänta sig i det arbetet och vem som bär ansvaret.
- Hur många föremål kan det röra sig om som behöver evakueras, var ska de tas och vem ska ansvara för transport? Allt detta behöver parterna samråda om.
Kan det också finnas pengar för Svenska kyrkan att få ta del av för detta?
- Det står också i uppdraget att rådet ska kunna sammanväga och prioritera identifierade behov. Det läser jag som att rådet kan få en funktion även för att bedöma och ge underlag för framtida kostnader. Men det återstår att se, säger Markus Dahlberg.
Rapportera löpande till regeringen
Rådet ska löpande, dock senast 1 mars 2025 respektive 1 mars 2026, rapportera till Regeringskansliet vilka behov som identifierats. En slutrapport ska lämnas in i december 2026.
