Öppen kyrka på söndagar kan vara här för att stanna

I Östersunds församling har man den senaste tiden hållit Stora kyrkan öppen mellan 12 och 16 på söndagar. Innan dess, klockan 11, firar personalen en enklare gudstjänst bakom stängda dörrar.

– Vi har valt att göra så för att människor ska veta att det fortfarande firas gudstjänst. Men det skulle vara svårt att välja vilka åtta som får närvara och vi är redan många i personalen, säger Hanna Brande, komminister och enhetschef för gudstjänst och musik.

Efter gudstjänsten öppnas dörrarna. I kyrkorummet varvas levande musik med inspelad. Alla ljus är tända och för den som vill samtala finns präst och annan personal.

– Jag skulle säga att ungefär hälften som kommer vill samtala, resten går runt och tittar eller sitter i bänkarna för sig själva eller med sitt sällskap.

I dopkapellet har ett julkrubbe­landskap byggts upp med en klassisk julkrubba i större format. Allt ifrån barnfamiljer från området till långväga resande har kommit till kyrkan.

– En del av våra vanliga gudstjänstbesökare har kommit men det som är roligt är att de flesta är människor som vi inte känner igen. Vi har frågat oss varför vi inte har gjort så här tidigare.

Den öppna kyrkan på söndagar har även varit glädjande för personalen och kyrkorummet har blivit mer än ett rum att fira gudstjänst i.

– När vi har varit tvungna att stänga ner det mesta har det här gett ny energi och varit ett sätt för oss att få göra något för människor. Det har också gjort något med oss, att få möta församlingsbor på deras villkor på något vis.

Tanken är att fortsätta med den öppna kyrkan på söndagar även efter pandemin. I dopkapellet, som ändå inte används till dop, kommer andra kyrkoårsbetonade miljöer att byggas upp.

I Ålidhemskyrkan i Umeå har man gjort fyra mindre kapell i kyrkorummet med olika teman, för enskild bön och andakt.

– Vi ville knyta an till gudstjänsten och tydliggöra den i rummet, när vi inte kan fira gudstjänst tillsamman, säger Christofer Sjödin, studentpräst i Svenska kyrkan i Umeå.

Bänkarna i kyrkorummet är flyttbara och kyrkan har möblerats om. När man först kommer in i rummet hamnar man i hoppets kapell, som är präglat av kyrkoåret.

– Under december har det varit olika adventsteman och sedan dess jultema. Det har gått att spela en psalm på en cd-spelare och läsa en kort text.

Därefter kommer barmhärtighetens kapell. En labyrint har märkts upp på golvet med ett litet bord i mitten.

– Där kan man plocka på sig en sten och låta den symbolisera något man vill lämna i Guds förvar. Sedan kan man vandra genom
labyrinten, långsamt om man vill, in till mitten där man kan lämna ifrån sig stenen och be en bön.

I vishetens kapell ligger söndagens evangelietext, en betraktelse och en anteckningsbok för den som vill skriva ner tankar eller frågor.

Sist finns även välsignelsens kapell. Där kan man läsa välsignelsen framför en avbildning av jungfru Maria med utsträckta armar.

Ålidhemskyrkan är öppen några timmar varje dag men mellan 10 och 12 på söndagar är personal på plats i kyrkorummet.

– Tanken var att göra det här under advent och jul, men om vi även i fortsättningen inte kommer kunna fira gudstjänst kanske vi har kvar kapellen ett tag till.

Storkyrkan i Stockholm är alltid öppen alla dagar och ofta finns någon där att prata med. Men den senaste tiden har präst och diakon varit närvarande i kyrko­rummet specifika tider varje dag, på helgerna mellan 11 och 14. Även musiker är där på helgerna och spelar.

– Någon gång i timmen, oregelbundna tider, så brukar vi läsa en text som passar in på veckans tema i högtalarna. Vi kan inte bjuda in till psalmsång men under jul läste vi texten, och musikerna improviserade, till de mest älskade psalmerna, säger Marika Markovits, domprost i Stockholms domkyrkoförsamling.

Storkyrkan är en turistkyrka och har ofta en ström av besökare. Den som vill kan ladda ner en applikation på telefonen och få en guidad tur med kyrkorummets historia.

Figurerna i Storkyrkans julkrubba, som är en halvmeter höga och snidade av Eva Spångberg, har förflyttats för att gestalta helgdagarnas texter.

– Vi har märkt att det har varit väldigt uppskattat, speciellt under jullovet när många varit hemma med sina barn och mycket annat har varit stängt.

– Många har kommit in och tänt ett ljus, några har satt sig i bänkarna en stund och vissa har vänt sig till oss präster och diakoner som rör oss i rummet för att samtala. Det har varit trevligt och lugnt. Att upplåta kyrkorummet till egen andakt känns väldigt viktigt och bra.

Om de nya inslagen av återkommande textläsning och musik, under ett par av timmarna som kyrkan står öppen, kommer att fortsätta efter pandemin eller inte har man inte diskuterat än.

– Men i vanliga fall har vi musik­gudstjänster och förbönsgudstjänst på helgerna så jag tror snarast att vi kommer återgå till det igen, säger Marika Markovits.

Kent Wisti, stiftsadjunkt i Lund, tycker att öppna kyrkor som ett slags gudstjänstalternativ borde fortsätta efter pandemin. Det kan vara ett sätt att nå fler än de traditionella gudstjänstbesökarna, tror han.
 

– Jag tycker absolut inte att vi ska sluta med högmässa och gudstjänst. Men jag tror att ett öppet kyrkorum tilltalar många i dag, säger Kent Wisti.

Han tänker att man kan ställa fram kaffe i kyrkorummet, kanske några bord och stolar, ha en liten konstutställning eller en poesiläsning. Personal ska finnas i rummet.

– Man kanske kan ställa fram lite fler instrument. En del kanske sätter sig ner och fikar eller bara talar tillsammans med andra. Vissa kanske vill gå runt och titta och ta in rummet själva.

Han tror att det kan vara skönt att veta, till exempel för nya besökare, att man kan stanna i fem
minuter eller i två timmar beroende på hur det känns när man är där.

– Jag skulle önska att många fler vågar prova det här och låta det som sker i rummet ske. Att vi öppnar upp oss för lyhördhet. Märker man att det uppskattas kan man fortsätta.