– Vi kommer att ha öppet, säger Alexander Remler.
Kyrkans ställning är stark i Tyskland. Med ett kristdemokratiskt parti i regeringen och rätten till ostörd religionsutövning inskriven i författningen ska det mycket till för att tvinga församlingarna att hålla stängt. Särskilt under valår. Kyrkorna har i stället varit en av få institutioner i landet som har haft öppet – även när det rått utegångsförbud. Bara under pandemins inledande två månader var det stängt.
Därför kom det som en överraskning när Angela Merkel förra veckan gick ut med en vädjan om att bara hålla virtuella gudstjänster i påsk.
– Vi betonar att det är en vädjan, sade förbundskanslern vid en presskonferens, samtidigt som hon redogjorde för nya, bindande åtgärder för stora delar av resten av samhället som bland annat skulle innebära även stängda livsmedelsbutiker under i stort sett hela påskhelgen.
Besluten om Tysklands strategi under pandemin har i stor utsträckning fattats under regelbundna möten mellan Angela Merkel och ledarna för landets 16 förbundsländer. Sammankomsterna har kritiserats för brist på både transparens och demokratisk förankring. Beslutet om en extra hård nedstängning över påsk, som skulle innebära att även skärtorsdagen och påskafton blev stängda, tog till och med Merkels egen regering på sängen.
Inrikesministern Horst Seehofer från kristdemokratiska CSU, systerparti till Merkels CDU, sade sig vara särskilt förvånad över hur just ett kristdemokratiskt parti kunde be kyrkor att avstå från gudstjänster under kristendomens viktigaste högtid.
– Mitt ministerium är ansvarigt för religionsfrågor. Men det här beslutet kommer inte från oss, sade Seehofer till tidningen Bild.
Samtidigt krävde flera kyrkliga ledare en förklaring.