Beslut: Fel att avkraga präst

Uppdaterad 2019-09-16

Enligt Överklagandenämnden har oklara och svepande anklagelser gjort det omöjligt för prästen att försvara sig. Överklagandenämnden upphäver därför domkapitlets beslut och prästen återfår kragen.

– Vi är glada att de har fattat det beslutet och att de har gjort bedömningen att rättssäkerheten är det viktigaste, säger prästens ombud Fredrik Alm.

Den mellansvenska prästen förklarades tidigare i år obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst. Prästen hade tidigare varit föremål för polisutredning, misstänkt för kvinnomisshandel. Den förundersökningen lades ner och ledde aldrig till åtal.

Domkapitlet skrev i sitt beslut att man inte prövat om brott begåtts utan, i enlighet med kyrkoordningen, prövat om den berörda prästen i avsevärd mån skadat det anseende en präst bör ha. Det menade domkapitlet skulle ha skett i det här fallet. 

– Domkapitlet har gjort en grundlig utredning av det här ärendet och prästen som det berör har fått ta del av utredningen och möjlighet att ge sin syn på saken innan domkapitlet fattade sitt beslut, sade ordföranden i ett pressmeddelande efter beslutet.

– I det här fallet har domkapitlet kommit fram till att det material som lagts fram i ärendet är tillräckligt för att den här personen inte kan verka som präst.

I prästens överklagande riktades skarp kritik mot hur stiftet hanterat ärendet. Dels handlade det om uttalanden som företrädare för domkapitlet skulle har gjort om prästen under utredningens gång, dels om det faktum att misshandelsmisstankarna prövats och avskrivits av åklagare.

Prästen hävdade via sitt ombud att det var samma händelser av misstänkt misshandel som låg till grund för domkapitlets beslut. Något som beskrevs som ”anmärkningsvärt och ett direkt hot mot det civila samhället och rättssäkerheten om Svenska kyrkan ska besluta om det begåtts handlingar som faller under allmänt åtal”.

– De har inte sett till min klient rättssäkerhet på det sättet att vi inte fått veta vad som han varit anklagad för. Rättssäkerheten borde vara det som är det främsta i våra domkapitel och det är ganska unikt att man fått en så kraftig påbackning från överklagandenämnden, säger Fredrik Alm.

Överklagandenämnden konstaterar nu att det finns stora brister i domkapitlets handläggning och skickar tillbaka ärendet dit. I sitt beslut hänvisar Överklagandenämnden till att domkapitlet bör handlägga ett ärende enligt samma principer som tillämpas på det straffrättsliga området, med stränga beviskrav.

Om misshandelsmisstankarna mot två personer skriver Överklagandenämnden: 

"Det anges inte när eller var detta skulle ha skett eller på vilket sätt som XX har brukat våld mot dem. Inte heller de sammanställningar som domkapitlet har delgett XX innehåller några närmare uppgifter om tid och plats för de gärningar som läggs XX  till last. Även i fråga om vilket våld som XX påstås ha brukat är sammanställningarna vaga och det som anges är oprecist och svepande."

Överklagandenämndens ordförande Johan Munck vill däremot inte gå så lång som att beskriva domkapitlets hantering av ärendet som rättsosäkert.

– Det är ett starkt ord. Men det var otydligt vad som lades personen till last. I ett sådant här ärende är det väsentligt att den anklagade får tillfälle att försvara sig och det var svårt för honom att göra det, eftersom det inte var preciserat.

Hur vanligt förekommande är den här typen av beslut i överklagandenämnden?

– Det är klart att sådana ärenden, obehörighetsprövningar, inte är särskilt vanliga. Men jag har varit med ett antal gånger när vi bedömt att anklagelserna inte varit tillräckligt preciserade. Det är likadant i vanliga domstolar, att det finns tillfällen då man inte preciserat tillräckligt, så någon stor skandal är inte detta, säger Johan Munck.  

I överklagandenämndens beslutet hänvisas till tre tidigare fall där beslut upphävts på grund av att domkapitlets gärningsbeskrivningen varit otydlig och bevisningen otillräcklig. Per Hansson, senior professor i pedagogik vid Uppsala universitet, har tidigare undersök domkapitlens hantering av tillsynsärenden. Han säger att domkapitlens bristande hantering i förlängningen blir en fråga om systemets legitimitet.  

– Överklagandenämnden har vid ett antal tillfällen tagit upp att det är viktigt med rättssäkerheten. Om man upplever att det inte går rätt till kommer det saknas legitimitet att ha det på det här sättet.

–  Det är klart att om man påstås ha begått några handlingar behöver man veta mer exakt vad man har gjort och när. För hur ska man kunna försvara sig annars? Det kan anges ett datum när man varit bortrest eller när man har ett alibi. Här har domkapitlet gått lite fort fram.

Prästen har även via sitt ombud stämt det pastorat där han tidigare varit anställd. Anledning är en tvist om avgångsvederlag. Ett avtal om 26 månadslöner, motsvarande nära 1,5 miljoner, tecknades tidigare i år.  Men pastoratet drog tillbaka det med hänvisning till att den som skrivit under avtalet inte var behörig. Ärendet ska prövas av Arbetsdomstolen.