Patriarken i Moskva stämmer inte in i kritiken mot Putin

Kriget i Ukraina sätter press på de ortodoxa kyrkorna i regionen att visa var deras lojalitet ligger. Startskottet för det som i dag är den Ryskortodoxa kyrkan, som tillsammans med kyrkorna inom Moskvapatriarkatet samlar över 150 miljoner medlemmar, skedde år 988 då fursten Vladimir i Kievriket lät döpa sig och sin befolkning.

 – Det finns ett gemensamt arv, det är klart. Både kyrkorna i Ukraina och Ryssland hänvisar till storfurste Vladimir som sin grundare, säger Per Arne Bodin, professor emeritus i slaviska språk vid Stockholms universitet som forskat om den ryska modernismen och dess förhållande till den ortodoxt-kristna traditionen.

Finns det religiös aspekt av kriget?

– Ja, på det sätt att det inom Moskvapatriarkatet finns en rysk-nationalistiska falang. När det gäller den ryskortodoxa kyrkan officiellt har inte patriarken Kirill i Moskva uttalat sig emot kriget och det tycker jag är något oerhört.

Den ortodoxa kyrkan i Ukraina utgörs i dag främst av två grenar. Ukrainas ortodoxa kyrka underställd Moskvapatriarkatet och den självständiga ukrainska ortodoxa kyrkan som sedan 2018 är underställd Konstantinopelpatriarkatet.

Metropoliten Epiphanius I (även kallad Jepifanij I), ledare för den självständiga ortodoxa kyrkan i Ukraina uppmanade under dagen för invasionen, den 24 februari, ukrainarna att försvara sig:

”Sanningen är på vår sida. Därför kommer fienden, med Guds hjälp och stödet från hela den civiliserade världen, att besegras”.

Sedan dess har han gjort flera skarpa uttalande för att ingjuta mod och kamplust i det ukrainska folket och upprepat kravet om att Ryssland omedelbart ska sluta med sina angrepp.

I söndags var det den yttersta domens söndag, en viktig dag för de ortodoxa kyrkorna inför fastan. Då talade Epiphanius I om ”interreligiös fred” och sa att han kände till många präster underställda Moskvapatriarkatet som ”omprövat sin inställning till ledningen i Ryssland”.

Metropoliten Onufriy, ledaren för den ortodoxa kyrkan i Ukraina underställd Moskvapatriarkatet, uttalade sig efter invasionen och uppmanade Putin att omedelbart stoppa den militära attacken mot Ukraina. I sitt uttalande i söndags uppmanade han till bön för Ukrainas folk och armé:

”I denna tragiska tid erbjuder vi särskild kärlek och stöd till våra soldater som står vakt och skyddar och försvarar vårt folk.”

Patriarken Kirill i Moskva, överhuvud för den ryskortodoxa kyrkan, har däremot inte uttalat sig emot kriget. I ett uttalande som kom först på kvällen efter det att invasionen inletts uppmanade han ”alla parter i konflikten” att ”undvika civila offer”.

Hon tog också upp det ryska och ukrainska folkets gemensamma historia och nämnde dopet av fursten Vladimir år 998:

 ”Jag tror att denna gudagivna gemenskap kommer att hjälpa till att övervinna de splittringar och motsättningar som har uppstått som har lett till den nuvarande konflikten.”

I söndags talade han om förföljelsen av kristna under Sovjettiden, om enlighet med ”våra bröder och systrar i Ukraina” och bad särskilt för metropoliten Onufry.

– I det här läget när det är krig i Ukraina och pågår en rysk invasion, kan det tyckas futtigt att be speciellt för Onufriy, säger Per Arne Bodin.

– Egentligen skulle Kirill kunna göra väldigt mycket. Han har en stor kyrkoorganisation bakom sig. Ett skarpt uttalande från honom mot den ryska invasionen skulle betyda mycket.

Hur nära står patriark Kirill och president Putin varandra?

– De står nära varandra men deras åsikter är inte identiska. Det är det konservativa och patriotismen som de har gemensamt.

Rysslands president Vladimir Putin sa i sitt tal inför invasionen att ”Ukraina är en omistlig del vår egen historia, kultur och andlighet”. Hur använder Putin kyrkan?

– Han använder den som en del av sitt konservativa patriotiska projekt.

– Putin vill ha kyrkans stöd och får det, kyrkan vill ha ett större inflytande i det ryska samhället och får det.

Vad tror du kriget kan få för konsekvenser framöver för de ortodoxa kyrkorna i regionen?

– Det går inte att veta, för vi vet inte vad som händer. Men just nu står kyrkor i Ukraina mer enade än de har gjort tidigare genom fördömandet av den ryska invasionen. Men problemet är att Onufriy står under Moskva.

– Vad som gäller för Onufriy om han inte tar avstånd från invasionen är nog att han skulle blir av med alla sina församlingar i Ukraina, vilket är många.