- Det blir aldrig nog. Personligen hade jag nöjt mig med en kandidatexamen, och sedan gärna läst vidare samtidigt som jag jobbat som präst. Min känsla är att det finns goda möjligheter till vidareutbildning när man är i tjänst, man behöver inte vara helt färdig när man kommer ut, säger hon.
Ekonomiskt pressande
Helena Lund lämnade en fast tjänst som journalist på Sveriges Radio för att studera till präst. Nu går hon det pastoralteologiska slutåret i Uppsala och är snart klar. Det har varit en givande men också krävande tid.
- Ekonomiskt har det varit otroligt jobbigt. Det absolut svåraste är den ekonomiska stressen, säger hon.
Efter två och ett halvt års studier hade hon inte längre rätt till ytterligare CSN-medel eftersom hon har studerat tidigare. Med tre barn att ta hand så blev ramarna snäva, även om hennes man jobbar. Helena Lund säger att många lite äldre prästkandidater kämpar med att få ekonomin att gå ihop, och att Svenska kyrkan borde kunna vara mer lyhörd.
- Om en person som har kompetens och arbetslivserfarenhet ska bli präst så kunde de åtminstone få frågan om hur utbildningen kan läggas upp så att det är möjligt att ta sig igenom den, säger hon.
Vill ha gedigen utbildning
En tanke hon har är någon form av avlönad utbildningstjänst för prästkandidater, så att de både får en ekonomisk trygghet och en större möjlighet att delta i församlingslivet. Då tror hon också att den pastoralteologiska utbildningen skulle kunna kortas.
Men hon vill inte att prästernas teologiska kompetens ska urvattnas.
- Jag hade stora invändningar mot att behöva läsa grekiska eller hebreiska, men insåg att jag var tvungen. Grekiskan blev sedan något av det roligaste jag gjort i mitt liv. Det man inte tror sig behöva kan ibland bli oerhört värdefullt på det teologiska planet, säger hon.
Tror det kommer en förändring
Björn Vikström, professor i Åbo och tidigare biskop i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, utredde den svenska prästutbildningen år 2022. En av hans slutsatser var att det finns stora hinder för människor mitt i livet att bli präst.
- Jag tror att man kommer att bli tvungen att hitta någon form av alternativ lösning i Sverige. Det gäller i synnerhet i glesbygdsstiften, säger han.
I Finland finns just en sådan väg. Där kan den som har en annan utbildningsbakgrund, som inkluderar vissa teologiska studier, söka till ett tvåårigt program. I praktiken räcker det då med tre års heltidsstudier i teologi för att bli präst. De obligatoriska praktiska momenten är då inkluderade i de tre åren.
- Min uppskattning är att väldigt många som läst den treåriga varianten inte skulle blivit präster om det krävts fem års studier, säger han.
Vissa kunskaper saknas
Björn Vikström uppfattade dock att det fanns ett motstånd mot en sådan förkortad utbildning i Svenska kyrkan, en farhåga för att det skulle bildas ett a-lag och ett b-lag bland prästerna. Björn Vikström medger också att en förkortad utbildning inte är oproblematisk.
- Allt ryms helt enkelt inte i tre års studier. Och med tanke på att prästkandidater idag kan ha en ganska tunn kontaktyta mot församlingslivet så kan det märkas att man inte har all baskunskap.
Men samtidigt är det en tillgång för kyrkan att få in präster som är något äldre, menar han.
- Det handlar om människor med livs- och yrkeserfarenhet som har mycket värdefullt att bidra med.
