Prästerna blir allt färre - "Allvarligt", säger biskopen

På tio år har prästerna i Svenska kyrkan blivit 14 procent färre. Under samma period har de anställda bland inom annat diakonin och mark- och fastighetsförvaltningen blivit allt fler. Totalt sett har antalet anställda i Svenska kyrkan ökat något, från 21 300 år 2014 till 22 700 år 2024.

Mikael Mogren, biskop i Västerås stift, tycker utvecklingen är allvarlig.

– Det traderas en förväntan på att diakoni och musik är det som folk vill ha av kyrkan och att de bitarna därför behöver stärkas.

Krävs till kyrkans viktigaste uppgift

Men kyrkans viktigaste uppgift, säger Mikael Mogren, det är att förvalta Guds ord och sakramenten. En uppgift som kräver präster.

– Det är kyrkans grund och mitt. Försvagas det, försvagas alltsammans. Det finns ingen diakoni eller kyrkomusik som inte är kopplad till Guds ord och sakramenten, för det hänger ihop.

Ulrika Zwaard är kyrkoherde i Ryssby pastorat, Växjö stift. Sedan minimibemanningen i stiftet räknades om och pastoratet anställde en diakon på den tidigare komministertjänsten, är hon också ensam präst.

– Det är tight på prästsidan, men så länge man får vara frisk går det, säger hon.

Diakonen en tillgång

I en liten enhet som Ryssby som har 900 kyrkotillhöriga, är det ovanligt med diakoner. Men Ulrika Zwaard tycker det är en tillgång att ha en kollega med utbildning inriktad på socialt arbete.

Kyrkoherden ansvarar för samtliga kyrkliga handlingar och mässor i församlingen och de flesta gudstjänsterna. Men var tredje helg tjänstgör pastoratets diakon i stället och leder då en enklare gudstjänst.

– Det kräver att man har en diakon som är bekväm med olika uppgifter. Saker som att sitta i församlingsråd och göra verksamhetsplanering, som en komminister gjort om vi haft en.

Kyrkans akademikerförbund (KyrkA) organiserar cirka 3 200 anställda i Svenska kyrkan, varav en majoritet präster. Johan Engvall, KyrkAs presskontakt, säger att prästerna blivit färre framförallt märks på att det är svårare att rekrytera präster till vakanta tjänster.

– Det gör oss bekymrade, för det innebär att det blir slitigare för dem som är kvar. För förväntningarna på kyrkliga handlingar och gudstjänster är inte lägre, säger han.

Söker präster i flera år

Han får medhåll av Sören Dalevi, biskop i Karlstad stift. Många församlingar i Sören Dalevis stift söker präst i flera år, men ger till slut upp och anställer någon annan. 

Biskopen har förståelse för att det är bättre att ha exempelvis en diakon än ingen alls. Men han menar att om man nöjer sig där, undviker man roten till problemet.

– Vi har en prästbrist, säger han.

Andra områden blir lidande

Han lyfter att enligt Svenska kyrkans ordning är det många uppgifter som bara kan göras av en präst.

– När färre präster får göra allt mer av den prästerliga funktionen, blir andra saker lidande. Att vara kyrkoherde är betungande och en kyrkoherde som saknar präster kan inte ägna sig åt kyroherdeuppdraget fullt ut. Det är inte bra.  

Även Sten Lycke, biträdande förhandlingschef på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (Skao), tror att dålig tillförsel av nya, yngre präster efter pensionsavgångar är ett av skälen till nedgången. En sak är tydlig när han möter arbetsgivarna som Skao organiserar:

– Förtroendemannaleden är mycket bekymrade över läget vad gäller rekrytering av kyrkoherdar och komministrar.

Har inte mindre att göra

Sedan 2014 har antal gudstjänster och kyrkliga handlingar i Svenska kyrkan varit på stadig nedgång. Att det här skulle vara skälet till att det finns färre präster, kan varken Skao eller KyrkA bekräfta.

– Givetvis kan det vara så, men det är dumt att göra antaganden. Jag skulle inte vilja bekräfta att de har mindre att göra, men vet att det finns ett stort behov att fylla de lediga befattningar som finns, säger Sten Lycke.

– Jag vet inte om de kyrkliga handlingar gått ner så att det motsvarar 400 prästtjänster. Min uppfattning är inte att prästerna generellt har mindre att göra, men jag har ingen statistik att luta mig mot, säger Johan Engvall.