Stockholms Stadsmission vill ha strategi för psykisk ohälsa

En undersökning gjord av EU:s statistikorgan Eurostat visar att Sverige ligger i näst längst ner på listan när det gäller depression, där Portugal ligger i botten.

– Nästan oavsett vilken statistik man utgår ifrån – självskattningar, förskrivning av läkemedel, besök i öppenvården som exempelvis Bup, slutenvården, självmordsfrekvens – så ökar den psykiska ohälsan bland unga, säger Anna Johansson, socialchef på Stockholms Stadsmission och en av rapportförfattarna.

23 procent av alla unga i åldern 16-23 uppger själva att de mår psykiskt dåligt. Bland tjejer är den siffran 29 procent.

Rapportförfattarna har gjort jämförelser med andra länder, exempelvis Tyskland och Finland men också region Skåne, som enligt Anna Johansson ”jobbar innovativt” för att komma tillrätta med ohälsan.

Sammantaget ligger Sverige sämre till i förhållande till andra länder – trots att grundorsakerna till den psykiska ohälsan är desamma i Sverige som i de jämförda länderna.

–Unga påverkas av den växande globaliseringen och digitaliseringen. Det är svårare hitta sin plats, med bostad och arbete. Så ser det ut i alla de här länderna, säger Anna Johansson.

–Antingen innebär det att unga människor i Sverige upplever att det är tuffare jämfört med andra länder, eller så får de inte den hjälp de behöver.

Under 2016 tog Stockholms stadsmission i snitt emot omkring 240 patienter i veckan. Av dessa har två tredjedelar tidigare sökt sig till psykiatrin. Anna Johansson menar att det visar att många inte får den hjälp de behöver för att tackla sina problem, och att det har varit ett allt för ensidigt fokus på medicinering och kognitiv beteendeterapi.

– Erfarenheten visar att symptom som har att göra med identiteten, oro, ångest, sexualitet eller våld i nära relationer är inget som man löser med antidepressiva läkemedel eller kortare terapi, säger Anna Johansson.

– Har du ångest eller ett självskademeteende så kommer inte tio terapitimmar att lösa det.

Stockholms Stadsmission vill därför att Sverige ska lära av andra länders erfarenheter. Det gäller inte minst att de unga själva ska få vara med att styra behandlingen – exempelvis att erbjudas psykodynamisk terapi som alternativ, eller komplement, till kognitiv beteendeterapi eller medicinering.

– Där menar vi att när patienter är med och anpassar behandlingen för de givna förutsättningarna, så ger det resultat.

I Tyskland kan personer som lider av psykisk ohälsa få upp till 300 timmar gratis psykoterapi under en treårsperiod..

– Den allra största kostnaden för den psykiska ohälsan i Sverige är inte de direkta kostnaderna, alltså behandling, utan indirekta kostnader för sådant som frånvaro, sjukskrivningar, inkomstbortfall, för tidig död.

– Tyskland har valt att ta en större direkt kostnad för att på så sätt minska den indirekta kostnaden.

Stadsmissionen efterlyser också en nationell strategi för den psykiska ohälsan bland unga som ska ta ett samlat och koordinerat grepp om arbetet – i skolan, på ungdomsmottagningar, i landstinget och på vårdcentraler.

Stockholms Stadsmissions två terapimottagningar, Terapicenter för unga och Mottagningen för unga män, finansieras helt genom gåvor från allmänheten, stiftelser och företag.

–Det är vi inte helt nöjda med. Vi tänker att det här är ett uppdrag som landstingen och det offentliga har. Men vi är inte beredda att lägga ner, eftersom vi gör så mycket bra för de unga. Många hör av sig till oss och beskriver att vi gjorde en verklig skillnad när de sökte hjälp hos oss.