I en lektionssal i den humanistiska fakultetens byggnader vid Göteborgs universitet kan man lyssna till en forskare som beskriver hur Disneys filmer skildrar återfödelse i naturen. I ett annat rum får man lära sig hur bybor i en avlägsen dal i Nepal försöker blidka en flodgudinna för att förhindra naturkatastrofer.
500 religionsvetare från hela världen samlades förra veckan i Göteborg för en årlig konferens, som denna gång hade fokus på natur, ekologi och religiösa reaktioner på klimatförändringarna. Programmet var mycket brett, men byggde på grundtanken att religiösa tolkningar både kan uppmuntra och undergräva klimatomställningen.
Somliga förnekar klimatkrisen
Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, är en av initiativtagarna till konferensen.
- Vi tycker att det är ett bra tema, och det har samlat många forskare. Det handlar bland annat om hur religiösa aktörer agerar; det finns ju troende som ser på klimatet med oro men också de som förnekar att det finns en klimatkris eller som ser den som Guds vilja i den sista tiden.
En fråga som kommit upp under konferensen är hur religionsvetare och andra forskare ska agera i ljuset av klimatkrisen. Ska de förbli traditionella forskare - observatörer i bakgrunden - eller ska de vara mer aktiva och försöka påverka omgivningen?
Göran Larsson skulle aldrig ranka olika religioner utifrån miljövänlighet, han menar att människor själva måste söka svar på religiösa frågor.
- Men det är ju uppenbart att alla religioner kan tolkas på olika sätt. Om man tittar på kristendomen så finns det ju både troende som är förankrade i miljörörelsen och de som älskar sina dieseldrivna monstertruckar. Det är samma religion men olika läsningar, säger han.
Serverar vegetarisk mat
Själv har han svårt att stänga in sig på sin kammare när isarna smälter och temperaturen stiger. Men vad ska då forskarna göra?
- Det är en jättesvår fråga. Personligen tror jag på att vi måste samarbeta och försöka att hitta lösningar. Inom akademin så kan man ju ta personlig ställning i frågor och göra hållbara val. Den här konferensen serverar vi bara vegetarisk mat till exempel, säger han.
Men en del är ju redan idag skeptiska till vetenskap och menar att många forskare är partiska. Skulle inte detta förstärka den bilden?
- Det där ser väldigt olika ut i olika delar av världen, jag upplever att den kritiken kommer mycket från USA. Jag betonar också starkt att universitet ska vara universitet, och allt vi gör måste bygga på empiri och våra resultat måste vara prövbara
Är det något på konferensen som gett dig hopp?
- Det är en ganska mörk situation, men det är hoppfullt att samlas. Att försöka förstå hur och varför olika tolkningar av religioner förespråkas är av central betydelse oavsett hur vi förhåller oss till frågor som handlar om religion, klimat och makt, säger han.
- Religion har alltid använts för att mobilisera människor, ibland för det som ses som ont och ibland för det som ses som gott. I Sverige så har ju till exempel Svenska kyrkan som förenar tro och hopp för många människor.
