En utredning om de ökade kostnaderna i Svenska kyrkan begravningsverksamhet är nu klar. År 2022 gav kyrkomötet i uppdrag till kyrkostyrelsen att utreda kostnadsutvecklingen.
Utredningen visar att mellan 2011 och 2022 har kostnaderna i begravningsverksamheten ökat med 3,7 procent, står det i promemorian författad av kyrkokansliets ekonomi- och finansavdelning. Det liknar den ökning av kostnader som landets kommuner haft under samma period.
Växande befolkning driver på kostnadsökningar
Sett till kostnad per invånare är ökningen något mindre, 2,8 procent.
– Befolkningen växer. Till följd av det blir också begravningsverksamheten mer omfattande. Det driver på kostnadsökningarna, men när man slår ut det per invånare blir den procentuella ökningen inte lika hög jämfört med absoluta tal, säger Jan Östlund, utredare på kyrkokansliet.
2017 infördes en enhetlig begravningsavgift på alla platser där Svenska kyrkans enheter är huvudmän (hela Sverige bortsett från Stockholms och Tranås kommun). Takten på kostnadsökningen har växlat upp något 2017-2022, jämfört med åren innan förändringen.
De områden där kostnaden ökat mest sedan 2017 är underhåll samt avskrivningar och räntekostnader. Kostnader för till exempel gravsättning och kyrkogårdsskötsel har ökat betydligt mindre.
Halverad underhållsskuld
Som en del av utredningen skickade Jan Östlund och hans kollegor ut en enkät till 100 slumpmässigt utvalda begravningshuvudmän. Genom enkäten ville de undersöka aspekter av kostnaderna som inte framkommer i de årliga ekonomiska sammanställningarna.
– En viktig slutsats var att de svarande vid utgången av 2022 i stort sett hade halverat underhållsskulden som fanns vid ingång av 2017. Det är ganska mycket, säger han.
En underhållsskuld uppstår när underhåll inte görs löpande och problemen i stället byggs på och stiger allt mer i kostnad.
Enligt Jan Östlund finns en viss osäkerhet kring hur väl de som svarat på enkäten har kunnat uppskatta underhållsskulden innan 2017. Men att underhållsskulden halverats under de senaste fem åren ger ändå en viktig bild:
– Det skulle kunna innebära att huvudmännen, när de själva ansvarade för avgiftssatserna, höll igen på underhållskostnader.
Allt dyrare med begravningsverksamhet i glesbygd
Det är stora skillnader på kostnadsökningarna i Svenska kyrkans begravningsverksamhet: storstäder har haft minst kostnadsökning, glesbygd och landsbygd har haft störst.
En jämförelse mellan hela Svenska kyrkans kostnadsökning och Göteborgs begravningssamfällighet, visade att under tiden Svenska kyrkans kostnader ökade 4,8 procent, ökade samfällighetens 2,8 procent.
Hade begravningsavgiften kunnat sänkas om man hade flera större eller om hela Svenska kyrkan utgjorde en begravningssamfällighet?
– Det är en slutsats man kan dra, att om stordriftsfördelar ger bättre möjligheter till kostnadseffektivitet kan det i vissa fall vara motiverat med större enheter. Men förutsättningarna ser olika ut. Det är lättare med stora enheter där det bor mycket folk. Om huvudmännen kan samverka på frivillig väg kan det vara en framkomlig väg, säger Jan Östlund.
