Så vill biskoparna fira gudstjänst under pandemin

Läs biskoparnas råd till församlingarna om gudstjänstfirande under coronapandemin. Arkivbild. Foto: Torgny Lindén

En biskop pausar firandet av mässan just nu, en annan lyfter fram coronasäkra sätt att fira nattvard. Och vad är biskoparnas åsikter om liveströmmade eller förinspelade gudstjänster? 

Här ger de besked i frågor som är högaktuella just nu. 

 

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Taggar:

Corona
Läs biskoparnas råd till församlingarna om gudstjänstfirande under coronapandemin. Arkivbild. Foto: Torgny Lindén

I många månader har coronarestriktionerna skapat nya förutsättningar för gudstjänstlivet i Sverige. Pandemin har inneburit begränsningar och svårigheter att mötas, men samtidigt har stor kreativitet frigjorts för att tillmötesgå människors längtan efter att fira gudstjänst.

Frågorna diskuteras på alla håll i församlingarna. Hur ska man förhålla sig? Hur ska man nå församlingsmedlemmarna och få dem att känna sig delaktiga? 

Kyrkans Tidnings opinionschef Jonas Eek tog upp frågorna i förra veckans ledartext.

Här kommer biskoparnas råd och rekommendationer i dess helhet.
 

1. Vilka rekommendationer har du till församlingarna om hur gudstjänst bör firas?

2. Föredrar du att församlingarna sänder gudstjänster live eller inspelade?

3. Hur ska man göra med nattvarden under pandemin?

 

Biskoparna Eva Nordung Byström, Härnösands stift, Fredrik Modéus, Växjö stift och Johan Dalman, Strängnäs stift. Foto: Kerstin Stickler, Lina Alriksson, Lars Rindeskog

Eva Nordung Byström, Härnösand:

1. Jag rekommenderar att någon form av gudstjänst ska firas varje vecka i varje församling. Domkapitlet har utfärdat en allmän befrielse från ordningen för huvudgudstjänst för att göra detta möjligt. Handboken ska dock självklart alltid följas.

2. Jag föredrar att gudstjänsten sänds live men har full förståelse om det inte är möjligt att genomföra i alla församlingar varje vecka.

3. Mina råd vad gäller nattvarden under pandemin är att den erbjuds om kyrkdörrarna inte är låsta. Annars bes en särskild bön på måltidens plats i gudstjänsten. Möjlighet till enskild nattvardsgång ska självklart finnas.

Själva utdelandet sker antingen enbart med bröd eller att brödet med hjälp av en pincett lätt doppas i vinet och läggs i kommunikantens hand. Dock ska det göras tydligt att gudstjänstfiraren självklart har rätt att välja att både avstå från att ta emot gåvorna eller endast ta emot brödet.

 

Fredrik Modéus, Växjö:

1. Kyrkoherden fattar beslut för sitt sammanhang. Det behövs nu mycket reflektion kring utformningen av det digitala gudstjänstlivet. Och framöver om relationen mellan digitalt och fysiskt gudstjänstliv.

2. Live! Det gör något med oss om vi vet att gudstjänsten firas i realtid. Att hitta former för interaktivitet och digital delaktighet är viktigt.

3. Kyrkoherden fattar beslut för sitt sammanhang. Enskild kommunion efter en gudstjänst som firas i realtid är utmärkt.

 

Johan Dalman, Strängnäs:

1. Våra församlingar gläntar nu som bäst på dörren till den digitala gudstjänstvärlden. Utifrån övertygelsen om att fysiska möten i realtid är ett svårslaget grundkoncept för kyrkan prövar vi oss fram. Kunskaps- och erfarenhetsutbytet är stort - teknikkunnandet ökar successivt - alla goda initiativ uppmuntras och det enda vi vet är att där vi är i dag är vi inte i morgon.

2. Målbilden måste nu, som alltid, vara nerv och närvaro, ”fira” inte ”titta på”. Kanske behöver förinspelat och live inte ställas mot varandra, David Attenboroughs förinspelade program har sina kvaliteter. Naturmorgon med pip och kvitter i P1 sin.

Så länge inte vi eller någon annan upplever att vi retirerar från vårt längtan efter/kallelse att prisa Gud med ringande cymbaler kan vi frimodigt fortsätta att pröva oss fram. I Strängnäs stift ser det olika ut på ett icke-statiskt sätt, lite pionjäranda.

3. På många håll firas nattvard under ansvarsfulla former, i domkyrkan bland annat så som Jonas Eek beskriver det, med gudstjänst på nätet och öppen kyrka efteråt där celebranten stannar kvar för att dela ut nattvardsgåvorna. Så har jag själv firat julens gudstjänster och glatts över det.

 

Biskoparna Johan Tyrberg, Lunds stift, Åke Bonnier, Skara stift, och Åsa Nyström, Luleå stift. Foto: Martin Lindeborg, Carla Carlsson, Emma Berkman

Johan Tyrberg, Lund:

1. Jag har kommunicerat mycket om gudstjänster i pandemin. Varje kyrkoherde har att fatta beslut om anpassning som fungerar i respektive församling. Samtal sker där det behövs. Det viktigaste är att gudstjänst firas – även om det inte går att ta emot församling. Bönen ska upprätthållas, särskilt i kristider, och det ska församlingen veta.

2. Inspelade gudstjänster riskerar att förmedla en uppfattning om att gudstjänsten är en produktion som någon gör för någon annan. Det är inte bra. Gudstjänsten äger rum i nuet och kan ses efteråt. I undantagsfall kan den förinspelas men min privata uppfattning är att det så långt som möjligt ska undvikas. Men ingen av oss är erfaren i pandemiarbete och vi lär oss under tiden. Det behövs lite mer ödmjukhet än jag ibland ser i debatten!

3. Vi är satta att förvalta ord och sakrament. Ord och sakrament är tillsammans det vi kallar ”nådemedlen”. Därför ska nattvard firas. Hur det görs är en pastoral fråga som avgörs lokalt inom de ramar som gäller.

En del församlingar har en lågkyrklig prägel med tyngdpunkten förskjuten mot ordets förkunnelse. Andra församlingar står mer i den liturgiska väckelsen och har en förskjutning mot sakramenten. Jag menar att vi ska kunna bära ord OCH sakrament.

 

Åke Bonnier, Skara:

1. Mina rekommendationer är att den lokala kyrkoherden beslutar. I flera pastorat streamas gudstjänster av olika slag direkt och är lätt att nå via olika digitala plattformar. I vissa församlingar erbjuds korta mässor - ett antal varje söndag till vilken maximalt åtta deltagare per mässa kan anmäla sig. Jag gläder mig över att den möjligheten finns.

I någon församling firas många lekmannaledda gudstjänster samt gudstjänst med någon präst varav en gudstjänst per kyrka  (församlingen har ett antal kyrkor) med maximalt åtta närvarande vid varje gudstjänst. På det viset ges många möjlighet att på ett coronasäkert sätt fira gudstjänst Det är viktigt att inte försöka hitta kryphål i den lag och och de regleringar som gäller och samtidigt menar jag är det viktigt att Ordet får vara i svang, som Martin Luther lär ha sagt.

2. Lokala resurserna och kunskap måste avgöra vad som är möjligt men det är klart att det ofrånkomligen blir skillnad mellan inspelad och direktsänd gudstjänst. Det gäller också TV-gudstjänster som ju dessutom redigeras samman när de inte direktsänds.

Men, det är ändå viktigt att det är möjligt att få lyssna till både bibelläsning, bön predikan, musik och ges möjlighet att sjunga med i psalmer varje vecka på ett eller annat sätt.

3. Det går att fira nattvard på ett coronasäkert sätt. I Skara pastorat har det byggts träställning med plexiglas så att prästen och kommunikanten står på varsin sida om plexiglaset. Prästen ger kommunikanten ett doppat bröd under den undre kanten på plexiglasskivan och kommunikanten tar emot det doppade brödet på den torra delen och får höra orden ”Kristi kropp och blod för Dig utgivna”. Tre gånger per söndag är detta möjligt i flera av pastoratets kyrkor och det gläder mig.

Jag skulle önska att fler ville göra något liknande. Och självklart kan prästen också använda visir under gudstjänsten. Nattvarden är, bokstavligt talat, livsviktig.

 

Åsa Nyström, Luleå:

1. Gudstjänst ska erbjudas i varje församling, antingen livesänt eller förinspelat. Det erbjuds även ett flertal fysiska gudstjänster med max åtta deltagare i en del församlingar. Kyrkorummet ska vara öppet för enskild andakt så mycket som det är rimligt, och närvaro av präst/diakon/medarbetare är önskvärt.

2. Det är viktigt att det finns tillräckligt många livesända gudstjänster från tillräckligt många församlingar, även om det också är bra med förinspelade gudstjänster och andakter. De får oftast olika karaktär och kompletterar varandra. Det är för närvarande en rimlig blandning i stiftet. Det gläder mig att några församlingar prövar former för interaktivitet i gudstjänsten och det kräver livesändning. Men det är inte praktiskt möjligt för alla.

3. Jag har respekt för att det blir olika i vårt stora stift som är en tredjedel av Sverige. Det kan bero på smittläget i kommunen eller präster som på grund av ålder och/eller riskgrupp bör vara extra försiktiga. I en del församlingar firas inte nattvard för närvarande. I vissa församlingar erbjuds ett flertal små nattvardsgudstjänster som man kan anmäla sig till, ökar trycket erbjuds fler gudstjänster.

På några håll livesänds gudstjänsten med nattvardsliturgin där församlingsbor som deltagit hemifrån därefter kommer till kyrkan för att ta del nattvardsgåvorna. Sjukkommunion och enskild nattvard erbjuds också.

 

Biskoparna Sören Dalevi, Karlstads stift, Martin Modéus, Linköpings stift och Mikael Mogren, Västerås stift. Foto: Mikael M. Johansson, Daniel Lönnbäck, Picasa

Sören Dalevi, Karlstad:

1. Jag har svårt att specifikt svara på frågorna, eftersom det ser så olika ut i Karlstad stift. Stiftet spänner nämligen över ett område där det finns tre olika länsstyrelser, som stundtals ger olika råd i olika frågor. Dessutom har smittspridningen sett mycket olika ut i de olika områdena. Därför gick domkapitlet i Karlstad tidigt ut med att det är ”lokal pastoral klokhet” som gäller, och det har varit vår hållning.

2. Vad gäller de digitala uttrycken prövar vi oss fortfarande fram, oftast direktströmmat men vissa pastorat har valt förinspelat, men, det är mitt intryck, med goda argument och tankar bakom sina val. Jag har själv mest varit med om att fira gudstjänst som strömmas direkt.

Men vi gjorde även två förinspelade gudstjänster vid jul som gav mersmak. Vi gjorde till exempel en digital julbön som släpptes på julafton där Sonja Aldén medverkade, och den har visats över 80 000 gånger. Ska man förinspela ska det ju finnas skäl för att man gör det tänker jag.

3. I vissa delar av stiftet har man kunnat fira nattvard under stora delar av pandemin, i andra delar har man inte kunnat det.

 

Martin Modéus, Linköping:

1. Rekommendationerna i Linköpings stift utgår alltid från att församlingarna är olika och därför måste få ha utrymme att utforma sina gudstjänster, också de digitala, så att denna olikhet kommer till uttryck. I grunden ligger naturligtvis de regler och rekommendationer som vårt samhälle har för att stävja smittspridningen. Jag ser med glädje på den kreativitet som kommit till uttryck i gudstjänstlivet, mitt i denna svåra tid, och jag hoppas att vi kommer att kunna ha med en del av den in i framtiden. Men längtan efter vanliga, fysiska gudstjänster är stor.

2. När det gäller livegudstjänster eller förinspelade gudstjänster har jag inga synpunkter om att det ena är bättre än det andra. Det beror på läget och möjligheterna i församlingen. Dock är det viktigt att den relationella aspekten kommer till uttryck i gudstjänsterna – att man känner igen dem som agerar i gudstjänsten och att man känner igen sitt gudstjänstliv.

Församlingens digitala gudstjänster är alltså något annat än SVT:s gudstjänster som är tänkta att vara till för alla. I riks-teves gudstjänster är det viktigt med en hög nivå i ”produktionen”. Men församlingens gudstjänster är i första hand till för bygdens och platsens människor, och där är igenkännandet och relationen det som i första hand är viktigt.

Dessutom behöver gudstjänsterna förstås utformas med känsla för vad en gudstjänst är. En gudstjänst är ju något annat än en föreställning.

3. Eftersom nattvarden ska firas i församlingens mitt och vi i nuläget har så starka begränsningar av antalet möjliga gudstjänstdeltagare så är det enligt min uppfattning, under dessa omständigheter, i stort sett omöjligt att fira mässa i andra sammanhang än sjukkommunion.

 

Mikael Mogren, Västerås:

1. Hitta delaktigheten! Till exempel finns det  församlingar i stiftet som har kyrkkaffet på zoom. Jag kommer just från en gudstjänst med Västerås domkyrkoförsamling. Den var helt interaktiv, så organisten och jag och alla andra satt hemma framför våra datorer.

2. Fantastiska gudstjänster förinspelades särskilt till jul. Jag är imponerad över församlingarnas satsningar. Live-sändningar får betydelse så fort de innehåller interaktion med alla deltagare. Annars kan förinspelade gudstjänster vara lika bra.

3. Vi ska inte bryta mot femte budet. Smittspridningen ska vi med alla medel förhindra! Ständigt sätter jag ord på min längtan efter nattvarden, men i nuläget pausar jag att fira mässa. Den dag kyrkorna åter fylls med nattvardsfirare  hoppas jag hela samhället kommer få del av glädjen.

 

Biskoparna Thomas Petersson, Visby stift, och Andreas Holmberg, Stockholms stift. Foto: Magnus Aronsson/Ikon

Thomas Petersson, Visby:

1. Vi rekommenderar att gudstjänster ska firas i möjligaste mån som vanligt. Vi följer givetvis Folkhälsomyndigheten om 8 personer. Möjligheten finns att fira flera gudstjänster och om så behövs i kortare form. Kyrkoherdarna har berättat att det vid något enstaka tillfälle har varit så att man får säga stopp. Annars har de kunnat åka till annan kyrka, ha en gudstjänst till eller att de valt att gå hem.

2. Jag anser att det är viktigt att det firas gudstjänster live. Jag har uppmuntrat till live-sändningar eller att spela in och att även ha fysisk gudstjänst i kyrkorna.

3. Fram till nyåret har vi firat nattvard. I de flesta av våra församlingar har man endast delat ut brödet. Vi har haft möjlighet till att hålla distans. Efter nyår firas nattvard genom enskild kommunion då flera församlingar firar gudstjänst än mässa eller med förlängd nattvardsgång så man kan komma efter gudstjänsten.

 

Andreas Holmberg, Stockholm:

1. Hur gudstjänsten ska firas och gestaltas avgörs för närvarande av respektive kyrkoherde utifrån de lokala förutsättningarna. De församlingar som bett om det har medgetts undantag från att fira huvudgudstjänst.

2. Jag litar på att kyrkoherdarna fattar pastoralt kloka beslut om vad som är det lämpligaste i respektive församling. En del församlingar sänder gudstjänster och andakter live, andra inspelade, andra gör både och. Generellt märker jag en ökad strävan att på olika sätt skapa mer delaktighet och interaktivitet i de gudstjänster och andakter som sänds. Det är en utveckling jag välkomnar.

I dagarna startar Kyrka i digital rum – ett projekt om församlingsliv i Svenska kyrkan online som är ett samarbete mellan åtta församlingar, stiftskansliet, lärare och forskare på EHS, samt nationell nivå. Ett av projektets mål är att öka och utveckla församlingarnas närvaro online bland annat vad gäller interaktivitet, delaktighet och relationsbygge. Ett annat mål är att öka vår förståelse av hur digitaliseringen påverkar teologin och kyrkans sätt att kommunicera.

3. Liksom så många andra längtar jag intensivt efter att åter igen få möta Kristus i nattvarden, men för närvarande firas nattvard i mycket, mycket begränsad utsträckning. Det är kyrkoherden som avgör om, och i så fall på vilket sätt, nattvard erbjuds.

Biskoparna Karin Johannesson, Uppsala stift, och Kerstin Rappmann, Göteborgs stift. Foto: Magnus Aronson/Ikon, Kristin Lidell

Karin Johannesson, Uppsala:

1. Jag upprepar biskopsmötets rekommendation: Fira gudstjänst på de sätt som är möjliga! Möjligheterna varierar mellan olika församlingar. Därför är det viktigt att det finns flexibilitet när det gäller formerna. Olika församlingar kan inte fira gudstjänst på exakt samma sätt under den pågående pandemin. Huvudsaken är att vi firar gudstjänst.

2. Personalresurser och tekniska resurser skiljer sig åt mellan olika församlingar. Jag föredrar att församlingarna firar digitala gudstjänster på ett sätt som de klarar av att genomföra – med liv, lust, glädje, eftertanke och hopp!

3. Människor ska beredas möjlighet att ta emot nattvardens sakrament under smittskyddssäkra former. Formerna varierar mellan olika församlingar eftersom smittläget inte alltid är detsamma överallt.

 

Susanne Rappmann, Göteborg:

1. Sedan pandemins början har rådet varit att fortsätta fira gudstjänst! Formen behöver självfallet anpassas efter de lokala förutsättningarna.

2. Stiftets handläggare för gudstjänstfrågor har varit i dialog med många församlingar och pastorat sedan i mars månad. Under denna tid ser vi att det skett ett stort lärande som inte på något sätt är avslutat.

3. Den lokala kontexten får avgöra.