“Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig. Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken. 1 Kor 13:12-13.” Så skrev Hanna Johnselius, kyrkoherde i Kalix församling, på sin Facebook-sida för ett tag sedan. Med i inlägget hade hon en bild på Ringnebulosan (se faktaruta).
- Tänk, den är 2500 ljusår härifrån och ändå är det som att Jesus syns i den. Jag skickade en målad bild av vad jag ser till NASA och fick svar häromdagen. De tackade för att jag delat med mig av det, säger hon.
Nasa publicerade bilden
Förkortningen NASA står för National Aeronautics and Space Administration, en byrå i USA:s federala regering som ansvarar för forskning och utveckling av rymdutforskningsteknologier och -program.
Bilden på Ringnebulosan publicerades av NASA i juli 2022. Det var en av de första bilderna som togs av det så kallade James Webb-teleskopet, kort och gott ett rymdteleskop uppkallat efter före detta NASA-chefen James Webb. Hanna Johnselius såg bilden på internet för en och en halv månad sedan och noterade då också tiden när teleskopet skickades iväg.
- Det är också ganska häftigt att Webb-teleskopet skickades upp i rymden på juldagen 2021, säger hon och syftar på Jesu födelse.
Människan besjälar
Detta att se saker i naturen är mer vanligt än man kanske kan tro. David Thurfjell, författare till boken "En lockton i ödemarken", närmar sig med ömhet ämnet om människans förmåga att besjäla världen och utforskar religiösa och sekulära uttryck.
- Beroende på om man man har ett religiöst eller sekulärt perspektiv kan man ha olika tolkningar på omvärlden. Mer religiösa tolkningar landar i att man tänker att världen är besjälad och att vi bara ser och observerar det som redan finns, säger han och fortsätter:
- En del av detta är evolutionsbiologisk. Och då pratar man om det som kallas agens, att det finns en vilja bakom det som händer. Alltså att vi kan se agens där det nödvändigtvis inte finns. Och det finns evolutionära fördelar med det, säger han och fortsätter.
- En annan del är att vi ser ansikten, att vi ser personer i allt möjligt. Det finns ett experiment med en vit skärm och svarta prickar som rör sig där. När den ena pricken petar till den andra är det lätt för oss att tolka det som att den inte vill vara kompis med den och är bortstött. Detta att vi letar efter ansikten är något vår art har i oss, säger David Thurfjell.
