Beslutet om vad som ska hända med Svenska kyrkans i Paris fastighet fattas tidigast om ett år, tror Rickard Jönsson, avdelningschef för Skut på kyrkokansliet.
– I söndags besökte jag församlingen och vi hade en konstruktiv dialog. Jag träffade medarbetare, kyrkorådet och intresseföreningen och min förhoppning är att vi hittar en lösning där församlingen är kvar där den är. Men ännu återstår många frågor.
Rickard Jönsson önskar att alla som skriver under intresseföreningens namninsamling, blir medlemmar av församlingen som i dag har omkring 400 medlemmar.
– Med en bredare medlemsbas skulle möjligheterna öka för att kunna behålla lokalerna.
Biskop emeritus Esbjörn Hagbergs pastorala utredning om Svenska kyrkan i Frankrike, både i Paris och i södra Frankrike, blir troligen klar i början av december. Därefter ska den nyvalda kyrkostyrelsen börja titta på frågorna.
Rickard Jönsson tror att kyrkostyrelsen fattar slutgiltigt beslut tidigast om ett år.
Fram till år 2000, då staten och Svenska kyrkan separerades, var fastigheten i Paris statligt ägd och hörde till Svenska ambassaden i Paris. Då köptes den av trossamfundet Svenska kyrkan.
Under åren har stora summor gått åt till att renovera fastigheten. Enligt uppgifter i franska tidningen Le Figaro har över 5 miljoner euro de senaste tio åren gått åt till renoveringar av byggnaden.
Rickard Jönsson säger att han inte vet exakt hur mycket pengar som använts genom åren, men att summorna ska vara stora.
– Svenska kyrkans kostnad för Parisförsamlingens drift och underhåll är mellan 2 och 4 miljoner kronor varje år, säger han. Men det är en summa som man måste sätta i relation till vad en svensk kyrka kostar i motsvarande drift och underhåll.
Kyrkostyrelsen har som långsiktigt mål att minska det ekonomiska stödet till Utlandskyrkan med 50 procent. I dag ligger budgeten på i genomsnitt 75 miljoner kronor om året.
En översyn av samtliga Skutförsamlingar pågår just nu. Utredarna ser över förutsättningarna för Svenska kyrkans närvaro i de olika områdena, med målet att utlandsförsamlingarna ska bli mer självförsörjande i takt med krympande nationellt stöd.
Esbjörn Hagberg utreder Frankrike, tidigare Göteborgsbiskopen Per Eckerdal har ansvar för Tyskland, Cecilia Wikström och Mats Björk Spanien, Ann-Louise Eriksson tittar på Nordamerika och Jan-Olof Johansson ser över Svenska kyrkan i Jerusalem och Hans-Erik Nordin tittar på Danmark och Norge. Biskop emerita Tuulikki Koivunen Bylund utreder Italien och Erik Stenberg-Roos Thailand.
– Kyrkokansliet har ansvar för Australien. Svenska kyrkan i Kanada är inte en Skutförsamling utan hör till den lutherska kyrkan i Kanada, och kommer att ses över och diskuteras av Visbys biskop Thomas Petersson och hans kollega i Winnipeg.
– Eventuellt kommer Toronto att bli bas för en mobil nordamerikansk kyrkoherde, säger Rickard Jönsson.
Endast kyrkorna i Paris och Bryssel ägs av Svenska kyrkan nationellt. I Spanien ägs några bostäder av Svenska kyrkan nationellt och även lokalerna i Melbourne är nationellt ägda.
De övriga församlingarna äger sina egna fastigheter eller hyr lokaler.
– Men vi får inte se endast till själva fastigheten när vi tittar på Utlandskyrkans verksamhet. Man kan vara kyrka utan att äga kyrkobyggnaden, man kan låna eller hyra in sig hos systerkyrkor, säger Rickard Jönsson.
