Starkt stöd för procentspärr till kyrkomötet

Kyrkostyrelsens förslag om en procentspärr i valet till kyrkomötet har varit ute på remiss. Av de knappt 30 svarande är en majoritet positiva till en spärr.  

Bakgrunden är ett beslut som togs på kyrkomötet 2022. I uppdraget som kyrkostyrelsen fick ingick att titta på vilken ändring som skulle krävas i kyrkoordningen och vilken nivå en sådan spärr skulle ligga på. 

Kyrkostyrelsen landade i två alternativ - två eller tre procent. Vid tre procent kan en nomineringsgrupp få åtta mandat, tillräckligt många för att ha representation i alla utskott. En gräns på tre procent skulle dock betyda att fler nomineringsgrupper stängs ute och att fler röster därmed inte räknas. 

Jämnt mellan förslagen

Remissinstanser har varit stiften, nämnderna på nationell nivå, alla nomineringsgrupper och några pastorat och församlingar. När det gäller nivån på spärren är fördelningen jämn.  

Tio av remissinstanserna tillstyrker förslaget om en spärr på två procent, tio tillstyrker en spärr på tre procent. Tre av remissinstanserna är helt och håller emot införandet av en procentspärr. 

Kyrkostyrelsen har också föreslagit att endast nomineringsgrupper som fått minst ett fast mandat i någon av valkretsarna till kyrkomötet kan delta i fördelningen av utjämningsmandat. En stark majoritet av remissinstanserna tycker att det här är ett lämpligt förslag. 

Vill ta inspiration från riksdagsvalet

Några undantag finns dock. Visby stiftsstyrelse tillstyrker visserligen en spärr på två procent, men skriver i sitt remissvar att en procentspärr hade fått stora konsekvenser på Gotland. Man föreslår också en stiftsspärr. 

En sådan spärr kunde likna det system som finns vid riksdagsvalet, förklarar Peder Fohlin, förste vice ordförande i stiftsstyrelsen.
 
– Där finns fyraprocentsspärren, men får man tolv procent i någon valkrets så tar man ett mandat i den valkretsen.

Hjälp till grupper med stark stiftsförankring

Det skulle möjliggöra för nomineringsgrupper som är starka i ett stift, men inte når upp till en två- eller treprocentsspärr nationellt att ta plats i kyrkomötet. Som Kyrklig samverkan i Visby stift, som tidigare har haft mandat i kyrkomötet och som Peder Fohlin tillhör. 

– Om en grupp av egen kraft tar ett av stiftens mandat, så tycker vi att man ska kunna göra det. 

Förslaget om stiftsspärr återfinns också hos Skövde pastorat och hos Öppen kyrka - en kyrka för alla. 

Sätter gränsen vid ett mandat

Sverigedemokraterna (SD) föreslår en procentspärr på 0,4 procent. Det skulle motsvara ett mandat i kyrkomötet, skriver gruppen.   

– Det är ett sätt att säga att vi kan tänka oss en spärr, men då är det den här spärren. Vi är medvetna om att det praktiskt inte gör någon större skillnad mot hur det ser ut i dag, säger Daniel Engström, gruppledare för SD i kyrkomötet.  

SD skriver i sitt remissvar att “den demokratiska rörligheten som finns i kyrkomötet ska tas till vara, inte reduceras”. 

"Hade varit en olycklig utveckling"

– Vi förespråkar den här väldigt låga procentspärren för att så många som möjligt ska få bli representerade, säger Daniel Engström och fortsätter:

– Skulle det vara så att en spärr införs och bidrar till att människor känner att det då inte är lönt att rösta, är det en olycklig utveckling. 

SD föreslår också ett annan modell för utjämningsmandaten. I stället för att, som kyrkostyrelsen föreslår, en nomineringsgrupp ska ha ett fast mandat i någon valkrets, föreslås att grupper ska ha mandat i församling/kyrkofullmäktige eller stift för att ta del av utjämningsmandaten.