Stöd återuppbyggnaden av projektet Fredens oas i Israel

I byn Fredens oas i Israel lever judar och palestinier tillsammans sida vid sida. En rad församlingar runt om i Sverige har genom åren stöttat byns unika fredsprojekt ”Skola för fred” med frikostiga bidrag. Efter tre brandattentat ska nu invånarna i byn försöka att bygga upp de skadade byggnaderna.

Jag och övriga i styrelsen för byns svenska vänförening försöker på olika sätt bidra till detta. Nu hoppas vi på ett fortsatt stöd till återuppbyggnaden från församlingar och enskilda medlemmar inom Svenska kyrkan.

Natten till den 31 augusti i fjol utsattes ”Skola för fred”, en av verksamheterna inom Fredens oas, för ett brandattentat. En byggnad skadades allvarligt; taket kollapsade, dörrar, väggar, fönster och möbler förstördes. Lyckligtvis anlände brandmännen snabbt och kunde släcka branden innan den spreds till närliggande hus. Några dagar senare skedde ännu ett attentat, men den gången blev skadorna mer begränsade.

Så natten till den 17 januari i år skakades byn av ännu en anlagd brand. En byggnad som rymmer lokaler för administrationen blev svårt skadad. Polisen försöker nu finna vem eller vilka som ligger bakom attentaten.

Fredens oas – Neve Shalom på hebreiska och Wahat al-Salam på arabiska – grundades 1972. Här arbetar invånarna med att skapa en tillvaro där man lever i respekt för varandras kultur och samtidigt bevarar sin egen.

Målet är att öka förståelsen mellan de två folken i en region där motsättningarna mellan judar och palestinier tycks öka. Muslimska, kristna och judiska högtider och fester i en multikulturell miljö där samexistens är nyckelordet.

Jan-Erik Billinger, vänföreningens ordförande, är sedan länge aktiv i Svenska kyrkans församling i Lidingö. Där har han bland annat varit kyrkvärd. Han är tacksam för det ekonomiska stöd olika församlingar inom Svenska kyrkan bidragit med genom åren, till exempel via kollektinsamlingar.

Att bygga upp ”Skola för fred”, vars lokaler förstördes vid attentaten förra hösten, är kostsamt för byns invånare som därför är i behov av stöd utifrån. Vi i den svenska vänföreningen försöker hjälpa till så gott vi kan. Även Svenska kyrkan borde kunna
fylla en viktig uppgift här.

I Fredens oas går barnen i en gemensam grundskola där undervisningen sker på både arabiska och hebreiska, något som är synnerligen ovanligt och endast förekommer på ett fåtal platser i landet. Elever kommer också från ett tjugotal byar i närheten.

Bara några få år efter att byn bildats öppnades ”The school for peace” eller ”Skola för fred” på svenska. Genom kurser och seminarier vill invånarna sprida sitt budskap om fred, försoning och samexistens till andra delare av Israel och resten av världen.

Genom en rad projekt får judiska och palestinska ungdomar och vuxna från Israel och Västbanken möjlighet att mötas. Mer än 65 000 tonåringar, vuxna, politiker och beslutsfattare har hittills tagit del av aktiviteterna.

Samah Salaime är uppvuxen i Turan, en arabisk stad med knappt 17 000 invånare i norra Israel. I dag är hon huvudansvarig för kommunikation och utveckling inom Fredens oas. Hon är övertygad om att framtiden ligger i mötet mellan olika religiösa och etniska grupper. Det är enda sättet att åstadkomma en varaktig fred i området, menar Samah Salaime.

Alla ser dock inte med positiva ögon på verksamheten. Judiska extremister har tidigare målat nazistiska symboler på skolan och saboterat bilar i byn. Och vid de tidigare nämnda brandattentaten förra året förstördes lokaler som används i fredsprojekten. Vilka som låg bakom dessa är fortfarande okänt.

Fredens oas stöttas av vänföreningar runt om i världen och en av dem finns alltså här i Sverige. Genom insamlingar, donationer med mera får byn stöd på olika sätt.

Jag tror att byn kan vara en modell för hur ett praktiskt försoningsarbete kan bedrivas. Vår uppgift i den svenska vänföreningen är att stödja detta, men också att sprida kunskap både nationellt och internationellt. Den modell för att lösa konflikter som Fredens oas arbetat fram borde användas även i Sverige, där motsättningarna mellan olika etniska grupper ökat under senare år.

Thomas Lerner
För styrelsen i den svenska vänföreningen Fredens oas